Deus Ex, Panoptikon, Colosseum och Antikrist

End_of_time_by_echomaxwell Den allra mest grundläggande idén bakom lidande, förslavning och ondska, är föreställningen om en yttre auktoritet; en entitet utanför dig själv som är mäktigare än du själv, och som du ogärna ifrågasätter. Men du vet inte vem, eller vad, det egentligen är. Det är det som är Deus Ex*. (latin för yttre (”Exterior”) Gud, yttre auktoritet)

Det här är ett försök att se en helhetsbild av något som annars är så oerhört fragmenterat att det är nästan omöjligt att se. Den innefattar alla polariseringar som kan förekomma och tvingar dig – i bästa fall – att ta ett par steg bakåt för att se företeelsen i sig framför någon specifik ”makt därute”, som Illuminati, Pengasystemet, Frimurarna, Bilderbergarna, de multinationella företagen, materialismen, kommunismen, fascismen,NWO, Gud, Djävulen, eller helt enkelt det väldiga Universum därute.

Gå inte in på någon av alla de här, för då fragmenterar du och missar min poäng. Se bara faktum ATT vi ”måste” ha något där ute överhuvudtaget.

Det kan vara svårt. Men ibland behöver man släppa sådant som förefaller så verkligt och så säkert, för att kunna se en högre och sannare nivå. Ibland måste man ”oveta” sådant man tror man vet. Det handlar mycket om att frigöra sig från orden. Inte tolka dem så bokstavligt. Den kinesiske filosofen Wu Hsin uttrycker det väl:

Wu Hsin may say something well;

That doesn’t mean he has anything to say

What he speaks of is greater than anything he can say about it

He will reveal it in much the same way as a sculptor reveals the image,

By removing chunks from the block.

Vad menar jag då med fragmentering? Det är lite av talesättet att inte se skogen för alla trän. Anta att du är född och uppvuxen i en ändlös skog, och har aldrig sett dess ände. Det finns andra i samma sits. Ni är Trädfolket. Er härskare är Egbert, Kung av Trän, som evinnerligen predikar för er att man aldrig får tröttna i sökandet efter sanningen om träna. Ni betalar skatt för detta. Den som hittar vägen ut ur skogen ska få ett stort pris.

När du bara ser trän omkring dig och inte är medveten om att det existerar en större sammanhängande enhet kallad skog, så är ditt medvetande fragmenterat, och träden är separata objekt (fragment) isolerade från varandra. Du skulle då kunna uppsöka ett högt berg som lät dig se ut över alla träden och du skulle förstå. Du skulle kanske också se att skogen slutade nånstans, och att det kanske finns något mystiskt, längre bort i fjärran du aldrig sett förut. Om du sedan går ner från berget för att berätta om dina upplevelser och du märker att ingen förstår dig eller vill lyssna på dig, har du kanske att göra med Deus Ex.

Man talar ibland om abstraktionsnivå. Jag skulle också vilja införa begreppet fragmentationsnivå. Ett annat känt talesätt beskriver detta:

”Don’t argue with idiots. They drag you down to their level and then they beat you with experience”.

Vad de (”idioterna”) gör är att dra ett problem från en klarlagd abstraktionsnivå (skogen) ner till dess fragmentationsnivå (träden), och du kan omöjligen motbevisa dem, därför att de är helt och hållet identifierade i fragmentationen. Det är vad de ÄR.

Om du skulle hävda begreppet ”skog” skulle de idiotförklara dig för att blanda ihop granar och tallar, för att ignorera ett ”komplext” problem. Och de skulle få rätt också. Du försöker då få med dem upp på berget så de kan se själva, men de vägrar följa med dig. Varför? Deus Ex. Kort därpå märker du typiskt att någon – troligen Kung Egbert – satt upp elstängsel som för alltid hindrar folk att sig upp på bergen…

Deus Ex är till sin natur polymorfiskt. Dvs det kan anta olika skepnader. Varför? Jo därför att det helt enkelt inte spelar någon roll vad Deus Ex är. Därför att du inte bryr dig om det. Du bara följer. Och det är alltid ett val. Oavsett hur tvingande eller verkligt det förefaller, hur bortom ditt ansvar det verkar vara, så är det ett val.

Mycket av Kafkas författarskap bygger på hans fascination inför det mystiska Deus Ex, oftast – som i Processen – i form av Lagen, typiskt via Myndigheterna som aldrig kan ha fel. Han ville inget annat än lyda Lagen, men den fanns inte när han sökte efter den. Samma sak med Orwell. Men varken Orwell eller Kafka pratar om Myndigheter som något de skulle kunna rösta bort i valet, utan som något något vi inte kan välja. Vi hittar det inte när vi söker efter det men det har fullkomlig makt över oss.

I dagens situation när vi upplever en allt mer påträngade globalisering, vad sker med Deus Ex? Blir han mer diffus, eller tvärtom, blir han så påtaglig att han avslöjar sig själv och (kanske) därmed tappar sitt grepp?

Presidio-modelo

Jag läste en artikel om den övervakning som tränger sig på alltmer. Det här är inget nytt. Övervakningens metod har tänkts ut i det förflutna, av filosofer som Jeremy Bentham. I hans Panoptikon kan en liten (fängelse)ledning kontrollera ett väldigt stort antal fångar genom en övervakningscentral där de från ett och samma ställe när som helst kunde se in alla internernas celler, utan att någon av dem visste när just han/hon var iakttagen. Detta får internen – som också är helt separerad från alla andra fångar – att bete sig som vore han/hon ständigt övervakad. En maliciös baktanke med det är att den fånge som suttit många år i ett sådant fängelse, kommer fortsätta bete sig som han vore övervakad, även efter frigivningen. Då är det kanske mindre risk att han återfaller? Visst, men det öppnar alltså för möjligheten av ett mentalt fängelse. Något där ute som du måste passa dig för.

Det sägs aldrig ha byggts några ”sanna” Panoptikonfängelser, men det närmaste ska vara Presidio Modelo Prison på Cuba , se bild. (Enligt mig är detta verkligen ett perfekt Panoptikonfängelse, så jag undrar om Wikipedia har rätt här.)

Bentham dog i bitterhet över att inte ha fått det genomslag han ville ha för sin idé. Men den togs ånyo upp många år senare av en annan filosof, Michel Focault, i boken Övervakning och Straff (1975).

I Orwells 1984 är du ständigt övervakad i ditt eget vardagsrum just på detta sätt. Du vet inte när du är iakttagen, ännu mindre av vem, mera än på sin höjd av en diffus mental bild av en auktoritet, såsom ”myndigheterna”, något där ute – Storebror ser dig – ett Deus Ex.

I dagens framväxande övervakningssamhälle med NSA i spetsen, smyger sig elektroniska hjälpmedel för övervakning på oss, öppet eller latent, i det första fallet genom att hänvisa till terrorism. De spanar efter tänkbara terrorister, uppenbarligen i ditt eget intresse. Du tar hellre övervakningen istället för att riskera bli sprängd i atomer, och viktigast av allt: du vet att lilla snälla du aldrig skulle bli nån ny bin Laden eller Breivik och har således ”inget att dölja”?

nothing_to_hide

Eh… det är bara det att ”terrorism” kan bli till så mycket annat som du inte hade en aning om – Deus Ex bestämmer nämligen vad som är terrorism.

John Kerry vill – som ett exempel – beteckna folk som inte håller med om Global Warming som terrorister (trots att det blir alltmer känt att Global Warming vilar på tillrättalagd vetenskap, och att det fuskas med data). David Cameron vill peka ut ”tyst terrorism”, med vilket han avser t. ex folk som vill ha en ny utredning om några höga hus som rasade 2001. Bara du stillsamt undrar över de konstigheter som ägde rum den dagen, så ska du klassas som en terrorist. Fråga #1 är: vem är det egentligen som har något att dölja? Fråga #2 är: vad kommer härnäst?

Och fråga #3 är mycket intressant: Sitter vi alla i själva verket i Benthams förlorade dröm – i ett gigantiskt elektroniskt, eller mentalt, Panoptikonfängelse? Blev vi alla gradvis inburade efter den där olycksaliga dagen?

Med mentala fängelser finns det en dålig nyhet: Det är den värsta formen av fängelse.

Den goda nyheten är att celldörren är olåst. Du kan när som helst öppna dörren och gå ut.

Tycker du att detta låter skrämmande och oroväckande? Var då medveten om att du gick in i det här fängelset frivilligt (hur ”tvingande” omständigheterna än tycktes vara). Och som sagt kan du lämna det igen. Det är bara en liten detalj du måste fixa. Jag återkommer till det senare.

Deus Ex är falskt. Det är inte verkligt. Du kan aldrig hänvisa till Deus Ex, för att vinna gehör för ditt beteende. Ingen av nazisterna i Nürnbergrättegångarna kunde säga ”jag lydde bara order”. Ännu en gång: hur tvingande och verkligt det kan ha varit. Än om det var dödsstraff för ordervägran.

Du kan aldrig i Deus Ex’ namn döda en annan människa i ett krig. Ansvaret är helt och hållet ditt. Det visar sig för alla krigsveteraner som kommer hem med sina upplevelser, de blir ignorerade av samma myndigheter som sände ut dem.

Det faktum att ansvaret är ditt visar sig i det faktum att det alltid är du som måste ta konsekvenserna av ditt beteende.

Du kan aldrig lämna ut ansvaret för ditt liv på någon entitet utanför dig själv.

Du kan aldrig låta Deus Ex agera genom dig, varvid ditt eget ansvar är borta. Därför att när det egna ansvaret är borta uppstår blindhet, och då kan vad som helst agera genom dig. Jag sa att det inte spelar någon roll vad Deus Ex är, detta är vad jag menar. Deus Ex kan vara presidenten, och det kan vara en brutal våldtäktsman som beter sig som ett monster, det kan vara påven och det kan vara Gud eller djävulen, vad som helst kan ta kommandot över dig när ditt ansvar är borta.

Med detta i åtanke: Stämmer då en annan, mycket kraftfull doktrin (med rötter från Darwinismen): Vi är produkter av vår omgivning?

Ger detta större eller mindre makt åt Deus Ex?

För att spetsa till det än mer, det existerar en urgammal katolsk doktrin som säger:

”Du är helt utlämnad åt Guds nåd”

 Vad är skillnaden? Tja, du kan i det senare fallet alltid påverka din situation genom den osäkra och långsökta möjligheten att be. I det andra scenariot finns inte heller den möjligheten. Vi ska dock vara medvetna om att under den mörka katolska medeltiden, var i själva verket ”Guds nåd” inget du kunde få ens genom bön – den kunde fås enbart genom en präst, något annat var belagt med dödsstraff.

Så när det kommer till Deus Ex, erbjuder inte den materiella vetenskapen någon ljusning. Samma sak heter bara något annat. Den enskilde förväntas fortfarande blint följa auktoritet.

På ett sjukhus, särskilt om du drabbats av någon allvarlig sjukdom, är du helt i händerna på vetenskapen, på samma sätt som du var i händerna på prästerna. Vetenskapsmännen bakom den vård du får ses som de enda ”kanalerna” till den obegripliga vetenskapen på samma vis som prästerna… ja du får fylla i själv. Samma sak heter bara något annat.

Vår självvalda blindhet har gjort det möjligt för Deus Ex att korrumpera vetenskapen och köpa vetenskapsmännens makt till att göda Deus Ex. Om vi inte alla varit så blinda och ignoranta hade cancergåtan kanske varit löst för en massa år sedan, så har det inte blivit och det är DU (och JAG naturligtvis) som måste ta konsekvenserna. På det sättet får vi den vård vi förtjänar.

I vårt nämnda Panoptikonfängelse är vi separerade från våra närmaste cellkamrater, och när fängelset blir mentalt slår separationen igenom i allt annat också. Vårt tänkande fragmenteras. Det går inte att se helhetsbilden utan den hackas upp i fragment separerade från varandra. T o m kanske i konflikt med varandra.

I detta går vi vilse och tappar bort oss själva, och då tar Deus Ex oss, sveper in oss i blind trygghet. Vi kan inte ens längre se vakttornet i mitten av fängelset, med ”ögat” som jag aldrig vet ser just mig eller någon annan. Det abstraheras bort. Vi ser inte hur doktrinen justeras över våra huvuden, hur den manipulerar oss. Hot målas upp. Du kan se fångarna på andra sidan lokalen. De är mera verkliga än vakttornet där du aldrig kan se någon. I det icke-fysiska mentala fängelset ser du överhuvudtaget inte ens något vakttorn, utan andra grupper av människor, någon annanstans, kan utmålas som ett hot. Och du är säker på att det är Absolut verklighet.

Nu kommer en annan ökänd arena upp i tanken: Colosseum. Där satt kejsaren. Men han var Gud, faktiskt, utan citationstecken, så upphöjd i mänsklig rädslobaserad hierarki att han inte fanns.

Vi gladiatorer och publik stängde av där. Över den nivån brydde vi oss inte. Där på arenan hetsades folk mot folk. Och har vi då inte också, på samma sätt, även ett mentalt Colosseum? Självklart är det så. Och det är ett värre Colosseum än det fysiska, för där kunde du tydligt se att du valde (igen: än om det var ”tvingande”) att spela ett spel, på en lägre nivå av ett större spel över ditt huvud. I det mentala Colosseum ser du inte det, du tror det är faktisk, reell verklighet. Du är i själva verket helt fångad i den fragmenterade verkligheten.

Fragmentation

Nu har du alla ingredienser som behövs för en dröm. Med dröm definerar jag ett tillstånd ur vilken det är möjligt att vakna upp. En dröm är en inkapsling ur en högre nivå av verklighet till en lägre nivå av verklighet, till vilken du kan flytta din identitetskänsla, till vilken grad beroende på drömmens natur, häri ligger hoppet.

Deus Ex är uppenbarligen människor som vill vara ”gudar” på jorden, på ett eller annat sätt. Och eftersom vi fått inpräntat i oss att inte ifrågasätta överordnad, blir vi blinda för vilka de är.

På Colosseum slängdes Jesus’ första adepter framför lejonen, för att de vägrade erkänna Deus Ex’ auktoritet (i form av den romerske kejsaren), och i stället hävdade Deus In, att Gud är inom oss.

Den grundläggande konflikten är den mellan ”In” och ”Ex”.

Vad all mänsklig makt, och falska profeter och lärare gör, är att dölja Deus In.

Deus Ex är vad man i religiösa termer kallar Antikrist. De var en gång fullt synliga, nu har de gömt sig bakom kulisserna, men det blir allt svårare för dem att hålla sig dolda. De vill vara på en abstraktionsnivå precis över din, och med alla medel söker de fragmentera din värld, få dig att gå in i den, ta ställning för något fragment i konflikt med något annat fragment. Då är du kontrollerad. I synnerhet om du är säker på att slåss för Friheten. Och vi går alltid på det. Gång på gång. De skapar alltid två polariteter. Ett av de senaste exemplen är Ryssland å ena sidan – EU/USA å den andra. Ju starkare grad av polarisering desto mer kontrollerade är vi. Därför är extremism farligt.

Vi går på det gång på gång. Nu kommer en personlig reflektion som jag inte begär att du tar på allvar, men jag tror vi har varit med om det här förr, detta scenario med en yttersta maktelit som vill ta total kontroll. Jag tror det har funnits civilisationer på jorden minst lika avancerade som vår nuvarande (Atlantis, Lemurien kan vara exempel), och att de har gått under på grund av en Deus Ex, en ”Antikrist”, någon form av hierarkisk struktur. Det finns fragmenterade krönikor kvar med mystiskt ursprung, gamla testamentet är en. Den grymma, ökända ”gammaltestamentliga guden” är ingen mindre än Antikrist. Dvs människor som vill vara gudar på jorden – inte Gud själv. Eliten skriver historien, detta är möjligen ännu ett exempel på det.

Jag är inte religiös. Om Gud finns, är han inte ”Ex”, utan ”In”. All dogmatisk hierarkibyggande religion handlar om Deus Ex. Vad allt handlar om är att se helhet, och inte fragmentera, utan abstrahera (en del kallar det transcendera). Det räcker så ett tag.

Vetenskap, liksom andlighet, är till för ärliga människor utan begär efter makt.
När makt smyger sig in perverteras dessa två, och religion uppstår.

mystery_mckenna

Jed McKenna och Peter Francis Dziuban har skrivit intressant om medvetande.

Är det så att det är Universum som är överordnat allt, och att ”medvetande” inskränker sig till små ”öar” inne i detta väldiga universum i form av människor som du och jag? Eller är Medvetande överordnat Universum? Vad tror du?

Om endast medvetande kan abstrahera och fragmentera, hur blir det då?

McKenna kallar den första teorin U-Rex (Universum Superior) och den andra teorin C-Rex (Medvetandet (Consciousness) Superior).

Är inte vår situation i Universum, vår upplevelse av den, rätt lik trädfolkets upplevelse av träna?

Trädfolket vet inte om det finns nån ände på alla träna eller ej, om de upphör nånstans. Allt de kan göra är egentligen bara att studera trän.

U-Rex är Deus Ex. Vi är bara små fluglortar i det väldiga Universum därute, som är så o-ä-n-d-l-i-g-t mycket större och mäktigare än oss.

Såvida inte…

Finns det något ”berg” man kan gå upp på för att se var Universum slutar?

Nej, naturligtvis inte. Inte ens Mount Everest skulle duga.Men ett mentalt ”berg”?

Hur är det med den där olåsta celldörren?

Och hur är det med drömmen? Jag nämnde nåt om en dröm. Enligt Dziuban finns det inget som skiljer en dröms ”verklighet” från den vakna verklighetens verklighet. Dvs Universums verklighet.

Ah men Perra, nu får du väl för fan skärpa dig. Blanda inte ihop dröm och verklighet!

 -Du fragmenterar! Du ser inte vad jag menar. Jag står på berget, du är bland träna! Annat vore det om vi utgick från att vår nuvarande verklighet – tränas verklighet – är Absolut. Finns det dock en högre abstraktionsnivå måste man revidera sig.

Deus Ex verkar så otroligt mäktigt Men det är ett falsarium. Deus Ex måste hävda – häri ligger hela dess överlevnad, med eller utan rent ekonomiska intressen – att nuvarande fragmenteringsnivå är den Absoluta Verkligheten. Men varje sådan nivå blir en dröm när nästa abstraktionsnivå står för dörren

Med drömmar finns det en dålig nyhet: Det är den värsta formen av fängelse. I synnerhet om det är en mardröm

Den goda nyheten är att celldörren är olåst. Du kan när som helst öppna dörren och gå ut.

Och det var bara en sak man måste fixa? Som du skulle återkomma till?

-Exakt. Du måste vakna. Men det är skillnad på detta uppvaknande och uppvaknandet från en ”vanlig” dröm. Fast egentligen inte. Du måste bara dö.

Dö? Jag visste det var en hake med det!!!

Lugn nu. Man kan dö innan man dör. Det”hemska” med döden är inget mer än en identitets död. Det är den identitet som är helt och hållet skapad inom nuvarande fragmenteringsnivå, som måste dö. Hela det där komplexa nystanet man skapat i denna världen, av tankar, problem, oro och rädslor – storyn om DIG, det som du tror är DU – tillhör nu bara en dröm som du nu vaknar upp ur. Och antikrist står där med lång näsa.

Vänta nu! Vänta… öh…

Det finns inget att vänta på. Tiden är slut. Vi har nått Tidens Ände. Varje dröm har sin tid.

…Men det ÄR inte så enkelt… det är faktiskt mera komplext än så här…

För vem? Drömmaren? Du fragmenterar igen, käre Watson…

*) Jag tar mig här en bloggares frihet att benämna denna företeelse Deus Ex. Jag är medveten om att det existerar ett utmärkt datorspel med detta namn. Detta inlägg handlar alltså inte om datorspelet.

Water_Abstraction

Annonser

3 thoughts on “Deus Ex, Panoptikon, Colosseum och Antikrist

  1. […] till goda och ömsinta människor. Hädelse vilar på antagandet att det finns en entitet utanför dig som du borde vara rädd för. Hädelse kan inte hävdas om inte detta antagande gäller. Och som jag […]

  2. Susanne skriver:

    Intressant inlägg. Jag hade inte läst det förr.
    Mac Kennas teorier är ju intressanta, men det där med begrepp kan ju vara lite knepigt. (Precis som den kinesiska filosofen uttrycker, fast på ett mer poetiskt sätt.) Vad menar han med Universum egentligen? Menar han det synliga universum, bestående av materia? I så fall håller jag med honom. Mind over Matter istället för tvärtom.
    När det gäller det som står på slutet kom jag att tänka på ett yttrande av C G Jung om ”själslig kraft”: ”Allt ur denna dunkla sfär (en omedvetna själen – för den finns en sådan också) som oväntat möter människan antingen anses komma utifrån och därför gälla som verkligt, eller också är en hallucination och därför inte sant. Men att något inte kommer utifrån och ändå är sant har hittills knappast gått upp för vår tids människor”.

    • Perra J skriver:

      Hej Susanne!
      Så roligt att någon äntligen tog sig tid att svara på detta inlägg, som jag anser sammanfattar allt som jag nånsin sagt på den här bloggen!
      Vi kommer in på non-duality här, och det är enligt mig nästa stora steg i vår evolution. Vår tids ”jorden är rund, inte platt”. Jag menar att upptäcka våra inre gåvor, hur kommer det sig att all makt i alla tider rackar ner på den som hävdar att något finns inom dig? På den punkten är t o m vetenskap och dogmatisk religion ense.
      Du borde verkligen läsa också Peter Francis Dziubans bok ”Consciousness Is All”. Den vänder upp och ner på allt du trodde att du visste, garanterat

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s