Att Tro, och att Veta

Det pågår en intensiv diskussion om mediet Terry Evans just nu. Och det är han själv som har startat den. Han har fått nog nu, av förföljelse från materialistiska fraktioner som Vetenskap och Folkbildning (VoF), och Humanisterna.

Jag har studerat debatten, och hur Evans’ motståndare arbetar. Somliga har redan bestämt sig; de kategoriserar ohämmat och hävdar att det är uppenbart för varje förnuftig människa att det Terry Evans torgför är humbug. Bland andra Christer Sturmark (ordf för Humanisterna) uttrycker sig i dessa termer. Sedan har vi folk som är lite mindre aggressiva, och som blott hävdar behovet av en granskning av Terry Evans’ påstådda förmågor. Och detta är intressant, för vem är granskaren?

Granskaren är den som bevarar det rådande paradigmet. Granskaren skall representera essensen av mänsklighetens intellektuella och vetenskapliga utveckling fram tills nu, det kollektiva medvetande av vetenskap och förnuft, som är rådande och vägledande. Men i svårare fall måste det finnas en domare. För så är vårt samhälle skapat. Vårt samhälle är hierarkiskt, och blir ännu mera hierarkiskt om en ”fara” hotar. Då finns det en domare överst vars ord avgör alla debatter. Det betyder att det är en enda människa, eller ett fåtal människor, som bestämmer hur verkligheten ska se ut. Och det är överhuvudtaget intressant att vetenskapen kan hamna i fara.

Men hur ska man granska det Terry Evans gör? Medan jag funderar på det kan jag berätta om en nära släkting till mig (vi kan kalla henne Pia), som besökte ett av Terry Evans föredrag (jag tror inte det var en ”seans”, men det är av mindre betydelse här).

Det var en lokal, full med folk, och man kunde ställa frågor efteråt; och Pia ställde frågan om det kunde vara så att de avlidna andarna kunde känna sig motvilliga att ta kontakt med oss levande, på grund av tidigare konflikter och aggressioner hos de nu levande. Terry tyckte frågan var smart, eftersom den ”tvingade” honom att ta kontakt med någon ur andevärlden.

Dialogen fortsatte, jag ska inte gå in på vad som sades, det som är intressant för detta inlägg är att Terry plötsligt, rakt ut från det blå, sa: ”Say hello to your ma”.

Pias mor lever inte längre, men det hade ingen sagt till Terry

Märk, att detta pågick i ett fullsatt auditorium, där det säkert också fanns en hel del skeptiker. En hälsning exekverades alltså mellan Pia och hennes mor genom Terry, vilken Terry inte alls visste på förhand var avliden.

Jag menar: om så inte hade varit fallet, hade Pia förstås sagt direkt: ”but my ma is alive!” till Terry, inför flera hundra människor.

För mig och Pia är nog detta bevis nog. Men det är inget bevis för alla andra som satt i lokalen.

Vetenskapliga bevis, vänder sig till kollektivet, till alla.

Men hur skulle ett sådant bevis se ut, som direkt bevisar att Terry kan tala med andar, för alla människor? Går det överhuvudtaget att genomföra? Nej, det går inte.

 Terry Evans har verkligen oddsen emot sig, för den som insisterar på ett objektivt synsätt.

Hade han gjort en miss och Pia hade sagt ”my ma is still alive!”, hade någon smygfilmare i lokalen med en kobras hastighet åberopat det som bevis att Terry bluffar. Och då är det ingen som kräver ett vetenskapligt korrekt genomfört bevis, eftersom det går rätt väg för det rådande paradigmet.

Och ingen av dessa hundra kan veta om Pia inte är ”någon ur publiken bara” fast som Terry redan känner, och använder för att bevisa något. Den sortens bondfångeri förekommer på andra håll.

Men åter till granskarens roll. Vi har en hierarkisk struktur, det är helt klart. Det har alltid funnits sådana hierarkier som ytterst bestämmer vad som är verklighet och vad som inte är det. Katolska kyrkan var en. Vi har också Sovjetstaten, DDR, Nazityskland. En del av dessa totalitära stater anställde bokbål, vilket är det starkaste tecknet på förtryck mot individens medvetande.

Men Perra, detta är klart odemokratiska exempel, är det rimligt att jämföra dem med den rådande vetenskapliga hierarkin? Dessutom är vetenskapen inte politisk utan bygger på fakta.

 Förvisso. Men likheterna är den hierarkiska strukturen (som alltid är i fara), med en liten elit som styr, samt att det kollektiva medvetandet (i dessa fall staten, eller kyrkan) är starkare än individen. Det yttre är överordnat det inre. Om du vet att något är svart, kan du tvingas att säga att det är vitt.

En aspekt till är att odemokratiska och maktlystna krafter gärna gömmer sig bakom allmänt respekterade auktoriteter, och vetenskapen är en fullkomligt idealisk sådan. ”Gud” var en annan, liksom ”Jesus”. ”Demokrati” är en till.

Och som sagt; var det ingen uttalad hierarkisk struktur innan, så blir det det, om en ”fara” uppstår, eftersom det då fordras någon som tar kontroll, för att ”skydda folket”, som skrämts upp genom media.

Vad skulle kunna vara ett hot mot rådande vetenskap?

Jo, om vetenskapen är materialistisk, skulle hotet vara ett budskap som visar att just materialism är en illusion, att vi i själva verket är mera än våra kroppar, att det rentav finns en andevärld. Och där har vi Terry Evans.

Men det är egentligen inte vetenskap som vi har att göra med här, utan scientism. Det är därför jag tar till jämförelsen med tidigare ”ismer” som dikterat människors verklighet. Detta är en varning för en eventuell upprepning av ”det som aldrig mer får hända”.

Någon har sagt till mig att det inte är möjligt. Och vi får hoppas att det är det så. Men det som gör att det inte är möjligt kan inte vara något annat än medvetenhet.

Och det är inte bara i Sverige vi har det här fenomenet. Det är en global våg av materialism som väller över oss, och som kräver att allt ska vara ”vetenskapligt bevisat”. Richard Dawkins skrev en bok som heter The God Delusion, som jag tror har startat den vågen.

Jag tror definitivt på att det existerar en förljugen bild av Gud. Men den här rörelsen river inte bara med sig den bilden utan allt annat. Nyandliga uppfattningar som tar klart avstånd från all slags religiöst dogma, som t ex Eckhart Tolle, åker med också. Och Terry Evans. Det projiceras en bild på honom som han inte alls är. Terry ses om en religiös förkunnare, som ”hävdar” saker, som får stå oemotsagda.

 Men, OK då: Hur granskar man Terry Evans? Eller först: Hur granskar granskaren (som vi definerat ovan) Terry Evans?

Robert Hahn skriver om det här också. Han nämner Edgar Cayce, ett annat medium som granskades på 40-talet. Han lär ha haft många bevis, men den vetenskapliga auktoriteten krävde bara nya hela tiden.

Det här är ett exempel på ett ”vapen” som etablerad makt använder för att bevara status quo, och för att utöva mera makt: Att applicera en standard på utmanaren som är omöjlig att leva upp till. För det går att göra. Det är bara att avfärda bevisen ,och säga: ”kom med något bättre”, precis hela tiden. Och det förefaller dessutom som att det är utmanaren som inte lyckas; att han inte är bra nog. Samtidigt har makthavaren media till sitt förfogande som rapporterar att ”inget har kunnat bevisas…”, vilket indoktrinerar folket i falsk tro på det rådande systemet.

Ser ni hur scientismen använder samma instrument som katolska kyrkan? Kyrkan applicerade en gudomlig standard, som det ”syndiga” folket omöjligen kunde leva upp till. För det är det som är själva poängen. Det gjorde folket totalt beroende av prästerskapet, eftersom de också hade indoktrinerats i tron att prästerna var de enda som kunde frälsa dem från helvetet – genom att ge ”nåd”.

Och visst finns det också ett ”önskemål” från vetenskapen (scientismen) att vi ska vara totalt beroende av den? Se på läkemedelsindustrin. De vill att vi ser på oss själva som enbart biologiska maskiner som kan gå sönder, och som då måste ha medicin, och läkemedelsbolagen är de enda som kan ge oss den.

Förfarandet med denna omöjliga standard är troligen förklaringen till varför inte en enda hittills lyckats klara James Randi’s beviskrav för att något ”övernaturligt” existerar.

Tricket är bara att lägga sig på en sådan nivå att man alltid kan säga att beviset inte var tillräckligt övertygande – och eventuella protester från den som genomskådar det slår obönhörligt tillbaka på utmanaren själv.

Randi förs ofta på tal när Terry Evans diskuteras, och många anser att Terry inte skulle våga ställa upp på ett test hos Randi, eftersom han då skulle bli avslöjad. Ser ni hur psykologin fungererar? Man utgår automatiskt från att makten står för det rättvisa testet

-Nej, det är inte ALLTID så, för såpass medvetna är vi nog att vi kan slå hål på maktpotentater då och då. Men vad jag menar är vad som sker när makten har ”vetenskap” bakom sig. För vetenskap har samma tyngd idag som Gud hade.

I detta sammanhang vill jag nämna John Perkins, som i sin utmärkta och viktiga bok

Confessions of an Economic Hit Man, skriver:

“It was exactly what we wanted: a tool that scientifically “proved” we were doing countries a favor by helping them incur debts they would never be able to pay off”

Detta handlar om hur USA systematiskt tar kontroll över länder med stora naturtillgångar, genom att de skuldsätts. Dessa länder kan sedan inte betala tillbaka (vilket är uträknat) och USA lägger då beslag på naturtillgångarna, samt tar kontroll över landet.

Det här är ett modernt rövartåg och imperiebygge som inte står korsfarartiden efter, och precis som att Gud behövdes för dem, för att ursäkta den gärningen, behövs vetenskap för denna. För det handlar om att övertyga massorna.

Och ser ni också att detta på sätt och vis är en version av ”Att applicera en standard som är omöjlig att leva upp till”? Det är ett slags skuldsättning det här också!

Sammanfattningsvis menar jag att det är nödvändigt att veta vem granskaren är, innan man kräver att Terry Evans ska granskas. Den som verkligen vill få något bevisat ger jag rådet: Åk ut till honom själv, ta ett snack med honom. Men det kommer du aldrig att göra förrän du besvarat frågan för dig själv: vill jag detta? Eller vill jag fortsätta veta?

När katolska präster inbjöds av vetenskapsmännen att själva titta i periskopen och konstatera sanningen, vägrade prästerna. De valde att fortsätta veta.

Men idag är polariteten ombytt. En ”övernaturlig” begåvning jag har är att jag kan använda slagruta. Men jag kan även få en icke-emottaglig person att känna den här kraften som drar i klykan, om jag går jämte honom och håller tag i hans handleder. En gammal slagruteman i Norrland gjorde själv detta på mig när jag var 11 år. Och sedan hade jag själv ”gåvan”.

Och det är ett helvetes rabalder om slagrutemän, ska ni veta! De attackeras lika intensivt som medier, eller homeopati. Men vid ett tillfälle hade jag att göra med en sådan skeptiker, och jag erbjöd honom att gå med honom och hålla hans handleder, så han själv fick uppleva det. Det här var en akademiker i 30-årsåldern, en docent i biologi. Han vägrade, och blev ganska aggressiv. Han valde att fortsätta veta.

Att veta ger egot en känsla av säkerhet.

Det finns en riktig vetenskap bortom scientismen. Men det är den senare som gör väsen av sig och hävdar att den är den riktiga vetenskapen.

Den materiella vetenskapen firade sin stora triumf när den uppdagade att jorden är rund. Sedan följde några hundra år då den uträttade rätt mycket. Men sedan uppnåddes  en gräns. Idag har den stagnerat, och blivit lika rigid som katolska kyrkan. Den kommer inte längre, därför att dess utövare har bestämt att de redan vet.

Medan den delen av vetenskapen som har kommit vidare, har öppnat sig för möjligheten att vi inget vet. Detta är så otroligt vackert. Alltså: när vetenskapen öppnar sig för eventualiteten att den ingen vet.  Det finns någon strof i Tao Te Ching som säger att den sanna vetskapen inte kommer förrän man släppt allt man tror man vet.

De (den delen av vetenskapen) har förstått att vi själva är en del av verkligheten, och för att vetenskapen ska kunna gå vidare, måste vi förändras. Vi måste ändra vårt sätt att se på verkligheten. Om vi ändrar på det subjektiva, ändras också det objektiva.

Annonser

17 thoughts on “Att Tro, och att Veta

  1. Mikael skriver:

    Jättekul att Terry träffade rätt på Pia. Men vad gör du med alla de gånger han missar?

    Om Terry sätter 2 och missar 3, då är det bevis nog för dig att han är the real deal? Borde han inte sätta 5 av 5 isåfall?

    Skulle det ens någonsin kunna bli bevis för dig att Terry bluffar?

    Perra, du vänder på resonemanget. Som att skeptiker är trångsynta när vi blundar för de träffarna och bara ser till missarna. Men du blundar ju för alla missar. Och du blundar för mojligheten att träffarna har att göra med cold/hot reading.

    Och i ärlighetens namn, borde han inte sätta nästan rubbet om han nu har kontakt? Eller drar man upp argumentet då att han rattat in fel frekvens? För visst är det konstigt, ibland är det svåra frekvenser medan ibland (när han träffat såklart) så står anden där alltid i egen hög person och talar klarspråk.

    Sorry blir lite frustrerad här. Ni får gärna tro på Terry. Men motiveringarna och resonemangen kring varför han är äkta är bara så orimliga. Han sätter en träff på Pia liksom (hennes mamma, inte jättesvårt att gissa, mamma eller papap).

    Jag läste om en tjej som kommenterade på Aftonbladet som varit på hans storseans och verkligen var på jakt efter det övernaturliga. Men istället gjorde Terrys seans henne till en skeptiker vilket gjorde henne ledsen. Hon blev ledsen av att se Terry slingra sig varje gång han hade fel så uppenbart. Samma seans hade du säkert sett med helt andra ögon.

  2. Perra J skriver:

    Hej Mikael!
    Tack för lite fräscha kritiska kommentarer! Naturligtvis har medierna fel ibland, för du måste ju betänka att de s a s jobbar med ett ”levande material”. Det är ju inte fråga om någon ofelbar perfekt mekanism här, och man kan inte applicera det objektiva på det subjektiva, på det sättet. Nu gör ju du det jag skriver om här: applicerar en standard som är omöjlig att leva upp till.

    Idag ska vi ha besök och jag måste göra lite andra saker, men jag återkommer.

    • Mikael skriver:

      Ok. Jag kan köpa att du lämnar en acceptans för misstag. Men om jag singlar slant och gissar rätt hälften av gångerna och sedan hävdar att jag är synsk, köper du det då?

      Min poäng är, fine att du tror på att Terry har gåvan liksom. Men att ge bevis för hans förmåga genom att skildra när han sätter en träff och missar några andra, är liksom inte riktigt hållbart som argument i min mening.

      Besök här med nu! 😉

      • Perra J skriver:

        Hej Mikael
        Vi har haft besök här, men nu är det över och jag är tillbaka. Jag bedömer dessvärre att jag druckit på tok för många pilsner för att leva upp till den standard Edert resonemang tveklöst kräver, och anhåller ödmjukast om att få återkomma i denna sak… 🙂

      • Perra J skriver:

        Hej igen Mikael,
        Bara man är öppen inför det, märker man snart att det är något mera än att han bara rider på ren statistik. Precis allting går att hitta invändningar emot, även om det finns klara bevis för motsatsen. Se t ex skräckexemplet Flat Earth Society.

        Men utan att dra in FES, finns det framför allt en stark tendens hos folk att avvisa bevis som går utöver ens egen medvetandenivå. (Igen: jag säger inte att du gör detta, utan jag pratar om en tendens som existerar (vilket oftast varit fallet tidigare, när du har tagit det jag säger personligt)).

        Vad jag skriver om här är inte hur man bevisar att Terry Evans talar sanning, utan om förutsättningarna för att bevisa en sådan sak, med perspektiv på hur folk funkar.

        Attityden jag stöter på är ofta att papegojlikt upprepa ”bevisa det”. Men man har inte gjort sig själv emottaglig för några bevis.
        Det är som att förvänta sig en digital signal fast det kommer en analog, och vägra att sätta dit en AD-omvandlare, så att man kan ta emot signalen.

        Traditionell empirisk bevisföring fungerar inte längre, utan vetenskapen måste hitta en ny väg för att hantera det här. Det blir något att bita i…

      • Mikael skriver:

        Nä alltså, som sagt, jag kan köpa att du är troende och i och med det har resonemanget att det inte går att bevisa något andligt på en vetenskaplig väg. Det var ju just din motivering kring varför TE inte bluffade som jag hakade upp mig på. För det är många troende som just nu backar Terry med halvdana argument. Och när man sedan synar dem, så får man ofta tyvärr en aggressiv reaktion och sedan kommer argumentet att det inte går att bevisa eller argumentera för på vetenskaplig väg.

        Varför då ens försöka i första läget? För det är ju ändå det du försöker med på något sätt i ditt blogginlägg. Att ge ett argument till varför TE är äkta.

        Detta har lite att göra med varför jag ens gav mig in i den här soppan i december. Min första frågeställning på TE-vännersidan på facebook var att jag undrade helt seriöst exakt vad medium gjorde egentligen. Och jag undrar fortfarande en del om jag ska vara ärlig.

        Jag vet ju nu att medium ger bekräftelse till folks tro och det i sin tur ger komfort, tröst osv. Men jag har svårt att se att det är mer än skådespel. Varför ska mer än halva tiden med Terry t.ex. handla om att han ska gissa sig fram till vems ande som det är? Om nu alla är så övertygande om att han är äkta, då är det väl bara att säga ”du här har vi en sörjande mor till tre barn, kan du medla?”

        Jag förstår inte riktigt poängen med att han ska sitta och gissa sig fram, höra fel, tolka fel för att sedan till slut komma på vilken ande det är.

        Gokväll igen! 🙂

  3. Mikael skriver:

    Perra, återigen ger du dig i kast med föreställningen om att det handlar om en trygghet att inte våga tro på andar och annat. Jag uppfattar dig som en vettig person så därför har jag väldigt svårt för att förstå att du inte släpper den nidbilden. Den stämmer liksom inte. Möjligtvis på ett fåtal, kanske lika många som är bokstavstroende pöå andra hållet, vad vet jag.

    Det handlar verkligen ingenting om att inte våga. Det är precis tvärtom. Tror du verkligen det är skön känsla som infinner sig i min kropp när jag har kommit till slutsatsen att jordelivet ändå nog trots allt bara är just det? Nej det är ingen behaglig känsla. Men man får jobba med den och den släpper steg för steg.

    Föreställningen om en högre makt beskrivs bra av Carl Sagan. Varken du eller jag vet hur allting kom till och varför. Vi ställer oss samma fråga. Skillnaden är bara att du ger den frågan ett påhittat svar; Gud. Fast om du sedan ställer samma fråga om Gud (varifrån kommer Gud och varför) så står du fortfarande lika frågandes. Men då accepterar du att inte förstå och veta mer än så. Varför inte backa ett steg och acceptera att du inte kan svara på första frågan i första läget?

    • Perra J skriver:

      Carl Sagan sätter fingret på något här.
      Jag rekommenderar Neale Donald Walsch’s böcker. Här har vi en lirare som kan kommunicera med Gud (ja, det sägs så), och jag tror ”Gud” i hans böcker här svarat på de här frågorna. Det är inte helt lätt att förstå, och jag säger inte att jag själv gör det.

      Det grundläggande felet vi gör är att tillämpa ett linjärt synsätt, där något måste komma före något annat, och att denna serie av event är det enda som existerar. Verkligheten funkar inte på det här sättet, utan det funkar så i våra skallar. Det är det inte bara jag som säger, utan också kvantfysiker, som har förstått att tiden inte är linjär.

      En insikt har jag fått: Det går inte att förklara sådant som tillhör en högre nivå av medvetande, än den man är på nu. Det är omöjligt. Sedan är det upp till var och en hur man reagerar på det. Vi måste se och ifrågasätta vårt eget ego, som kräver 100% kontroll hela tiden och är säker på att det ser den FAKTISKA VERKLIGHETEN.

      Frågan är vad vi egentligen gör med en sådan ”logisk självklarhet” som att ingen vet vad som fanns före Gud. Använder vi det som en ursäkt att vara kvar på på nuvarande nivå, eller försöker vi utveckla oss, för att ta ställning till denna fråga senare? Det är egentligen det som är det viktiga.

  4. Mikael skriver:

    Gokväll!

    Fast kvantfysiker menar väl att tiden ändå är linjär i vår storlek, men inte på kvantnivå? Kanske är en sidodiskussion dock.

    Hmm alltså det är ju samma fråga. Så jag skulle isåfall säga att man i båda fallen landar i att man tänker ta ställning till det senare, eller helt strunta i det. Sagans poäng är ju ändå att Gud är en föreställning och en meningslös sådan om man ändå får ställa samma följdfråga om Gud, som man gjorde när man undrade vad som skapade oss.

  5. Mikael skriver:

    Såg du Vetenskapens Värld ikväll? Om att vi är ett hologram av verkligheten. Sjuk tanke!

    • Perra J skriver:

      Hmm.. nej det såg jag inte. Ska kolla om det går i repris!Överhuvudtaget är jag skeptisk mot all slags auktoritet (politisk, religiös eller vetenskaplig) som uttalar sig om vad vi ÄR.

  6. Mikael skriver:

    Är ju ständiga teorier såklart. Handlade ju mer om universums varande än just människans.

  7. Mikael skriver:

    Väntar…. 🙂

  8. Perra J skriver:

    Hej igen
    Nu har jag sett hela avsnittet. Oerhört intressant, och lite oroväckande, du verkar reagera likartat.

    Det mesta av det om sägs här har varit känt ända sedan 20-talet, och det skrevs några böcker först 60 år senare, på 80-talet, av Fritjof Capra, Gary Zukav och Paul Davies.
    Stephen Hawking gav också ut sin A Brief History of Time i samma veva. Rekommenderad läsning allihop.

    Det här double slit -experimentet är rätt snöigt faktiskt. Slutar elementarpartikarna bete sig som vi förväntar oss när vi studerar dem, så måste det betyda att det mänskliga sinnet har inflytande på omgivningen. Detta kraschar i så fall hela grunden (grundantagandet) varpå hela den klassiska fysiken vilar. Alltså antagandet att det finns en objektiv verklighet som är skild från oss själva. Dvs HELT oberoende av vår tanke, vår tro eller upplevelse.
    Det var här fysiken klövs i två läger.
    Den klassiska fysiken klarade inte av att skrota allt det de trodde att de visste, och dessutom var det för mycket pengar investerat. Denna fysik försöker nu överleva enbart genom att få med sig folkmassorna, genom att appellera till sånt som folk tycker är självklart. Det är den här gamla vetenskapen varpå massiva ekonomiska hierakier som läkemedelsindustrin vilar. De är fientligt inställda mot Einstein, och jag har t ex sett försök att svartmåla hans namn genom att finna detaljer i hans privata brevväxling som ”tyder på” att han hade en skruv lös.

    Har du också hört en vanlig doktrin från detta håll, som säger: ”Vi är alla produkter av vår omgivning”. Hur står sig den gentemot dessa rön?

    Igen: Se Kim Michaels video! Se länk till vänster (”Kim Michaels”). Den här mannen förklarar allt detta på ett suveränt sätt.

    Det oroande för mig är det här som sägs i samband med det holografiska på slutet: Att matematik är det enda sättet att beskriva verkligheten. Det betyder att det återigen ska vara enbart en liten elit som har makt att säga vad som är verklighet? Det här är otroligt farligt, om det härmed menas att det är beskrivningen av verkligheten som är det viktiga och inte upplevelsen av den. Här ”går det gamla igen”…

    Du vet, folket har inpräntat i generna nästan, att en auktoritet har ansvaret för deras liv, och att de själva inte ska behöva bry sig.

  9. Mikael skriver:

    Hmm , fast samtidigt är det ju bara ett experiment väl som visar på det du skriver om, att inget sker utan vår observation. Det kan väl likagärna bara vara så, att det är någon simpel lösning på det som ännu inte kommits på?

    Det du talar om på slutet, tycker jag du drar för stora växlar av. Oavsett om du är troende eller ej. Jag uppfattar det som att de menar att själva de här skeendena allra bäst beskrivs i matematik, för det går inte att sätta ord på det med våra vanliga alfabet som gör det beskrivligt nog. Precis som att teckenspråk bättre beskriver för en döv. Ungefär så. Som ett redskap. Jag tror de här insnöade männen nog läser siffror som flytande text och att det är som ett språk som är förknippat med känslor, precis som det är för oss när vi läser ord såsom kärlek, glädje osv.

    Om du vill förmedla en upplevelse och det inte går med vanligt språk. Hur gör du då?

    Det sista håller jag helt med om. Övertron på auktoriteter är tyvärr förödande för mångas bästa. Men det gäller allt för mig. Även övertron på an auktoritet som Terry. Att han skulle vara guds bästa barn liksom bara för att han verkar så himla trevlig.

  10. Mikael skriver:

    Ska försöka kolla på din länk förresten. Inte ikväll dock. Men det är jag skyldig känner jag nu!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s