Marxismen

I Göteborgs-Posten recenserades för några dagar sedan en bok om Karl Marx: ”Why Marx was right”, av Terry Eagleton: http://www.gp.se/kulturnoje/litteratur/1.605590-terry-eagleton-why-marx-was-right

Recensionen får anses vara positiv; och recensenten (Mattias Hagberg) vidarebefordrar i stort sett författarens indignation över alla fördomar vi har om Karl Marx; hur vi genast associerar till Stalinterror, folkmord, naiva utopier om jämlikhet, osv… när marxismen i själva verket är så mycket rikare och öppnare än vi har trott. Det här är intressant, och jag kommer alldeles snart att deklarera vem jag själv är i frågan och varifrån jag kommer (det här är också ett eldfängt ämne, varför det är viktigt att klargöra alla detaljer innan man börjar orera 🙂 )

Det måste på ett initialt stadium meddelas att jag som skriver detta inte har läst vare sig boken som recenseras, eller – i varje fall inte i detalj – något som Karl Marx själv skrev, såsom t ex Das Kapital. Det som nu följer är således inget påhopp mot vare sig marxismen, författaren Terry Eagleton eller skribenten Mattias Hagberg .

Marxismen, kommunismen – vad som var meningen och hur det i själva verket blev – är ett viktigt  ämne, eftersom det säger så mycket om människan, och hennes förhållande till auktoritet.
Jämförelsen med kapitalismen tas självklart upp, och den misär som den ställer till med, härvid utgås på någon nivå från att marxism är motsatsen till kapitalism – vilket jag har för avsikt att diskutera här.
Men vad som först och främst tilldrar sig mitt intresse – tillika den faktor som motiverar mig att skriva detta inlägg – är själva klimaxet, kärnan i recensionen, där författaren (enligt recensenten) verkligen briljerar i att lyfta fram Karl Marx’ syn på ”historiens drivkrafter och människans natur”:

” Han [Terry Eagleton] påpekar att Karl Marx mest grundläggande idé är insikten om att vi människor först som sist är fysiska varelser, fullständigt beroende av varandra och av vår omgivning. Det är här historien startar för Karl Marx.”

Redan ett par rader efter detta Statement om Människan och Tillvaron, kommer:
”Det handlar med andra ord om ekonomi i sin allra mest grundläggande form”.

Recensionen avslutas med slutkämmen att vi borde alla gå ut i verkligheten; det är ”som om”, menar Hagberg,  Marx himself uppmanar oss:

” Släng böckerna och teorierna! Lämna skrivborden och institutionerna och gå ut i världen och se hur den ser ut i verkligheten. Börja i det lilla. I den vardagliga tillvaron för människor världen över och arbeta er uppåt. Jag lovar, ni kommer att se helt andra saker än dem ni uppfattar när ni ser världen från styrelserummen och genom de politiska institutionernas lins.
”…
”Det är en vacker uppmaning. Och i den bemärkelsen borde vi alla vara marxister. ”

Jag har funderat på det här en hel del. Som jag påpekat har jag inte läst de böcker som diskuteras, utan jag siktar in mig på en mening vilken framställs som Karl Marx’ utgångspunkt, som ligger till grund för allt han senare säger. Jag har sett denna doktrin förut, och vet varifrån den kommer.
Jag är alltså ingen petimäter som hänger upp mig på en formulering som de flesta skummar förbi,  utan vill peka på de konsekvenser den kan få – om vi har med en diktatur att göra. 
Till att börja med kan jag säga att jag alltid röstat på den”rödare” sidan, eftersom jag alltid tyckt att den känns anständigare än borgerligheten. Jag har jobbat på verkstadsgolvet, på fina gamla SKF, och sett många exempel på patronanda och maktmissbruk. Jag gick tvärs emot min rabiate far, som var hyperblå (det är en annan historia). På SKF mötte jag också en person som var väldigt insatt i Das Kapital, och som kunde hålla låda i timmar om ämnet. Han var oerhört medveten, men liksom på fel sätt. Han hade komplexa svar på allt, och det var som om själva retoriken var viktigare än förståelsen. Det var hela tiden något väsentligt som saknades, kände jag. Vad det var kunde jag inte sätta fingret på, då. Jag blev aldrig någon marxist

Likafullt fortsätter jag dock att rösta rött eller åtminstone rödgrönt även efter att jag företagit en sk ”klassresa” (vad det nu betyder) och lämnat verkstadsgolvet. Så, naturligtvis har även jag på en nivå Karl Marx att tacka för någonting. Jag kommer dock i det som följer att vända ut och in på en hel del.

Med åren har jag kommit till insikten om att det handlar inte om två polariteter där ena sidan står för Sanningen, och den andra sidan för Lögnen. Det är jag övertygad om att du som läser också är medveten om.

Likväl behöver det observeras att i tider där kapitalismens illaluktande baksidor exponeras alltmer, kan det förefalla naturligt att hemfalla åt kommunismen, som tycks verka ”mot” det här (nu finns det säkert de som brusar upp och ryter att marxism inte är kommunism, utan att de senare är en perversion av Marx’ sanna lära – jag är mycket medveten om det, men tålamod, vi kommer till en poäng senare.)

Det vore alltså en förolämpning mot individens intelligens att påpeka så elementära saker som att det inte existerar några klara sidor av ”svart” och ”vitt”. Men det finns ett kollektivt medvetande, som ofta ligger på en lägre nivå än individens, som – med tidens hjälp – kan manipuleras genom media och propaganda. Detta lägre kollektiva moras är lätt att se för någon som kommer utifrån som besökare. Detta är Systemet medvetet om, och de försöker typiskt presentera en tillrättalagd bild för besökaren.

I Italien t. ex, har hela folket mer eller mindre somnat in, hjärntvättade av Berlusconis propaganda.
”- Men Berlusconi är väl inte Marxist!?”.

Förvisso inte. Men även inom klart högerinriktad politik existerar samma mekanismer som inom kommunismen. En liten klick makthavare som håller en hel nation i ett tillstånd av ignorans. Det här är egentligen det viktiga.

Men för den som vill ha färska exempel från marxism/kommunism rekommenderas t ex Caroline Salzingers bok ”Hälsningar från Ondskans Axelmakter”. I synnerhet kapitlet om hennes besök i Nordkorea. Och för den delen, läs allt vad Solsjenitsyn skrivit. Och för övrigt torde det vara tämligen känt att någon som besöker ett kommunistiskt land ständigt bevakas, bara får träffa utvalda personer, tillåts röra sig endast inom bestämda områden, etc.

Nåväl, när man har definierat vad Människan ÄR, kan man då – som Marx gör – reducera allting till en fråga om ekonomi?

Jag har alltid varit misstänksam inför system som talar om för mig vad jag ÄR. Och likaså filosofin att vi är en produkt av vår omgivning. Denna filosofi – som har sina rötter hos en annan skäggig gubbe – Charles Darwin och med honom evolutionsteorin – stötte jag senast på i Zeitgeist-rörelsen, vilken jag följer för att se hur den utvecklas. Därmed inte sagt att jag gillar det jag ser. Den här rörelsen startade ju med en rad häpnadsväckande rön (3 filmer) om makteliters hantering av ekonomi och religion, men har på senare tid antagit en rent materialistisk prägel, låt vara i form av vetenskap men det är samma sak: Sedan man definerat människan som ett fysiskt objekt, kan allting reduceras till objektiv vetenskap.

Zeitgeiströrelsen är inget avsteg från ämnet, eftersom den är som en rysk revolution i en ny version.
Den uppstod som en reaktion på det brott som kapitalismen begått, mot alla dessa allsmäktiga bankirer som håller foket i ett järngrepp (mer om Zeitgeist här). På deras forum ser man starka kommunistiska krafter in action, och Marx’ idéer diskuteras hejvilt. Men, i det kollektiv som rörelsen är, blir lösningen på alla de förfärliga saker som filmerna skildrar – kapitalismens motsats, såsom kommunism och med denna följer materialism med Darwin och evolutionsteori. Men man har ingen idé om hur det ska genomföras, utöver övertygelsen att om vi förändrar omgivningen, så kommer individerna att förändras. Jag har även noterat att de materalistiska falangerna inom rörelsen inte ALLS vill diskutera den häpnadsväckande insikten (medvetandehöjningen) om t ex vad hemliga bankkarteller bedrivit, utan de lägger sig på en lägre nivå, och liksom väntar på en ledare. Och det är farligt.
Och Peter Joseph hamrar även han in när han kommer åt: ”Vi är alla produkter av vår omgivning”, och han får det att låta så självklart, så ödmjukt. Och alltsammans kanske är ett försök att skapa global kommunism? Det kan vara så.

Utsagor som ”vi är alla produkter av/beroende av vår omgivning” kan låta oskyldiga, ödmjuka och rentav vettiga i ett litet sammanhang. Men när de tillämpas i ett system blir det något annat.
 
Och tänk efter lite nu: indoktrinerades inte miljoner ryssar att se sig själva som produkter av sin omgivning? Vad blev konsekvensen? Kan det vara att individen blir antingen inget värd eller ett hot? Man är ju bara en ”produkt” av en omgivning – som andra  (som alltså INTE är ”produkter”) skapar åt oss. Och är inte kontroll nödvändig, eftersom vi också är ”beroende av varandra”? Det gör ju att systemet blir sårbart.

Därför måste kontroll över individerna införas. Alla individer är indoktrinerade i Systemets förträfflighet, och ”vet” att det behöver försvaras. Ivanov anger därför plikttroget tänkbara ”förrädare” för Systemet – ”Zap!”- där försvann han – vilket stärker de egna aktierna (åtminstone vad Ivanov tror…)

Vilket alltså betyder att det måste existera en instans som har makt att förändra omgivningen, även om det uttrycks att alla är produkter av den. Men där går ignoranströskeln. Det skiter folket i, helt enkelt. Någon enstaka som vågar halshugger vi på torget (eller troligare: han bara försvinner…)
Således, i en diktatur vore det alldeles förträffligt för diktatorn om alla medborgare såg sig som ”produkter av sin omgivning”.

Men visst, folk är inte helt bakom flötet. Det fixar vi dock lätt. Diktatorn kan sätta sig bland folket på spårvagnen och synas framför blixtrande kameror: ”Se, han är lika beroende av vart spårvagnen för oss som alla vi andra – han är en produkt av sin omgivning han med! Så fint att se! Vi älskar vår diktator!” – detta är propaganda, som med tidens och medias hjälp bäddar in folket i allt djupare ignorans. Diktatorn lever helt och hållet i det här kollektiva/mediala glammet; allt är syntetiskt ljust, glatt och pompöst. Och om natten hämtar de din granne.

Genom att vara ”ute i verkligheten, bland folk”, som låter så riktigt och bra, kan du också missa vad som pågår bakom kulisserna (dvs ”styrelserummen” och de ”politiska institutionerna”, se citatet i början)!
Det här är bara en uppmaning att låta maktens män vara ifred – att ägna oss åt den verklighet som de har definierat åt oss. Vi får sitta på Café Mombasa och diskutera alla komplexiterna i Das Kapital om vi vill, övertygade om att maktens män som styr oss själva har hittat vägen ut genom de labyrinter vi ställs inför. Tror du att det är så? Inte jag.

Så alltså – vad boken anbelangar: So what? Det som framställs som dess stora förtjänst – Karl Marx’ ”missförstådda” grundtes (?) – var ju exakt det som VAR fel!

Människan är helt enkelt inte en produkt av sin omgivning – hon är i högsta grad kapabel att förändra sin omgivning.

Jag har tidigare resonerat att Karl Marx’ idéer handlade om rättvisa för alla, bröd åt alla – men att det inte fungerade eftersom det torde erkännas att vi dras med något som kallas det mänskliga egot, vilket gör att det alltid existerar någon eller några som vill vara bättre än alla andra, flyta ovanpå alla andra, ha makt över andra. Det mänskliga egot tar sig oftast uttryck i girighet, en hunger som aldrig får nog. Det här finns naturligtvis i alla system – kapitalistiska som kommunistiska, för att inte tala om religionen.

Men marxismen bygger dessutom på ett grundantagande som inte fungerar. Ett grundantagande som helt enkelt är felaktigt. Den leder till materialism, vilket är en ytterst olämplig verklighetssyn, eftersom den gör oss passiva inom en bubbla som andra kontrollerar. Konsekvensen av materialism är blint anammande av de strukturer som människor skapat, och blint följande av mänskliga auktoriteter. Det enda spel som återstår är att man kan välja att följa människor som man tror har ”rätt”, och således inte följa de som har ”fel”. Vi har ju fria val – bara att välja de som står för Sanningen! Emellertid börjar vi intuitivt känna att det inte fungerar så här, och vi röstar istället på något missnöjesparti.

Det finns ingen ”motsats” till kapitalismen. Samma sak råder inom alla system. Och vi har faktiskt sedan en tid tillbaka insett att marxism eller socialdemokrati inte självklart betyder befrielse från kapitalism. En bättre modell är den om centraliserande resp de-centraliserande krafter, där de första alltid handlar om en liten klick som vill ha makt över många, medan de senare har bättre kontroll över egots drifter, delar makt och ansvar och strävar efter rättvisa, sann jämlikhet, yttrandefrihet och demokrati.
 
Centraliserande krafter vill dock gärna utåt sett låta som de-centraliserande.  Demokratier korrumperas av centraliserande tendenser överallt. Det finns alltså krafter som vill ha kommunism i hela världen, vilket betyder att en liten klick strävar efter att styra hela världen. Oavsett om Marx’s grundtes missuppfattas eller inte denna gång betyder det också ännu ett Sovjet – denna gång ett globalt sådant.
 
Marxismen har visat sig vara en centraliserande kraft, fastän den på pappret verkar vara de-centraliserande. Det beror på grundtesen att människan är totalt beroende av sin omgivning. Som sådana väntar vi passivt på att någon ledare ska komma, och fixa allt åt oss.

Den här individuella insikten som ligger på en högre nivå än kollektivets är farlig för Systemet.
Sådana individer måste hyvlas bort. Det är inte meningen att det ska finnas individer som kan ställa sig vid sidan av och se kollektivets hjärntvätt.

Och märk nu, att medan du står där, vid sidan av och observerar, så är du inte längre en produkt av din omgivning, utan du ser andra – kollektivet – som ÄR det! Och de är det för att de har valt det själva.

Och efter några decennier i detta system (tid finns det alltid gott om) kommer alla ha glömt att de en gång valde det.

Och efter några decennier i detta kollektiv kan någon komma med ytterligare en oneliner om vad människan ÄR – och torgföra den som vetenskaplig absolut sanning, bygga en hel ideologi på den.

Och du kan aldrig gå till Café Mombasa där alla andra marxister inom Systemet sitter, och vädra denna insikt – de kommer genast att se misstänksamt på dig, och någon kommer att rapportera dig för Systemet, i stället är du tvungen att göra ett val, eller du är ”zapped” du med. Du väljer att bli en produkt av din omgivning.

Sensmoralen av denna diskussion är att det faktiskt existerar nivåer av medvetandetillstånd. En yttre makt bestående av ett fåtal indidivider  kan – under förutsättning att du valt ett strikt materialistiskt synsätt på verkligheten (och därmed följer och fruktar auktoriteter) – skapa ett lägre medvetandetillstånd på det kollektiva planet. Det utgör ca 80 % av populationen, vilket lätt besegrar enstaka individer som kan se detta.

Inom detta kollektiva medvetande tror du att du lever i jämlikhet och broderskap med alla andra (den marxistiska drömmen), men i själva verket styrs ni alla av en elit som håller sig ovanför er ignoranströskel. Det är alltså inget egentligt som skiljer detta från kapitalism.
Utåt sett, för andra nationer, syns endast detta kollektiva Paradis – men som faktiskt är en mardröm, när man inser att det finns en styrande elit bakom, som är ”censurerad”.

Det är alltså klarlagt att utgångspunkten ”Vi är alla fysiska varelser, totalt beroende av vår omgivning”, inte är en Sanning om Människan och hennes villkor – utan ett val. Det här är en utomordentligt viktig insikt. Det blir nödvändigt att tvinga individen att göra detta val, om han inte går med på det själv. Därför är det första som står på dagordningen när marxism införs i ett land att sluta landet, på politisk och ideologisk väg, eller helt brutalt medelst fysiska murar (vilket egentligen säger: ”låt oss vara ifred – vi ska greja med folks medvetandenivå här, vilket skulle gå åt pipan om för många såg det”) – och då har vi kommunism. Ett system som tvingar på oss materialism. Och även ett system som är en förolämpning mot individens intelligens.

They destroy everything that is individual. They want you just to be a part of the collective whole — just a part, a cog in the wheel, which is always replaceable. And I know that no human being is replaceable, because every human being is so unique, so utterly unique, that there is no way to replace him. In Marxian communism there is no respect for the individual. What are they closing, do you know? They are closing the door to your own being, and if the door is closed to your own being, you are separated from existence totally. Then there is no question of seeking and searching the truth; there is no question of knowing thyself, of being thyself. In fact it is dangerous, being thyself, knowing thyself. It is better to be just a cog in the wheel, with no self.
– Osho

Annonser

25 thoughts on “Marxismen

  1. svensson skriver:

    När Marx i sina tidiga skrifter ville peka på hur människan alieneras av industriarbete, hur man fjärmas från produkten och bara gör robotaktigt arbete, så hade han förvisso en poäng. Denna tendens åt medeltidsvurm, gillesocialism och annat småskaligt kanske Marx lämnade sedan men idén i sig är inte dum, nej den torde ha framtiden för sig.

    Storskaligheten, ekonomismen och materialismen däremot, det där som är så populärt idag (och som väl är ”den mogne Marx” till skillnad från ”den unge Marx” ovan), det kan vi vara utan.

  2. Fredrik Larson skriver:

    Lysande krönika!
    Steg för steg klär du av illusionen och sätter fingret på själva meningen…

    Såg förresten en film igår: ”Fair Game”, där Karl Rove figurerar. En historia om CIA-agenten som blev lovligt byte när Bush-administrationen drev sitt krig och manipulerade alla fakta som underrättelsetjänsten levererade.
    Även en brittisk film berör det här, den heter ”W.M.D” och handlar om en brittisk underrättelsetjänsteman som ställde några frågor för mycket för regeringen. Också en sann histora. Se dem båda!

    Fredde

  3. Perra J skriver:

    Svensson, Fredrik: Tack.

    Den här darwinismen jag nämner är intressant. Både Stalin och Hitler odlade en vurm för darwinism. Det här är en utstickare från kriget mellan religion och vetenskap, varför det är så märkvärdigt angeläget att diktera för individen vad han ÄR.

    Den darwinistiska doktrinen inom marxismen behöver inte ha varit Marx’ egen idé. Jag ställer till 100% upp på mycket av vad han säger, t ex om utsugningen av proletariatet. Men sedan händer något annat.
    Därför är det intressant att studera Zeigeist. Hur ilskan mot denna utsugning också denna gång infiltreras av darwinism och ”du-är-din-kropp-tänket”.

    Om Marx’ eget syfte med marxismen var ädelt, så är mänskligheten ännu inte mogen. Vi är fortfarande fast i hierarkier.
    Ledare med egoistiska uppsåt kommer in och vi kan inget göra. Särskilt inte om det hamras in att vi är produkter av vår omgivning.

    Jag kan nämna att Marx var frimurare av 33:e graden. Jag ser dock ingen idé att diskutera detta ytterligare. Jag har förstått att det går en gräns här.

    Fredrik: Tack för filmtips. Jag erinrar mig ett annat tips jag fick: East/West, fransk-rysk film med Oleg Menshikov (han är alltid bra).

  4. Fredrik Larson skriver:

    Hej Perra!
    Visst står hela j-a mänskligheten vid det här valet: att vara eller inte.
    Är vi själar? Är vi bärare av våran egen skaparkraft?
    Religioner programmerade oss att inte vara fria i den frågan.
    Vetenskapen gör detsamma idag. Alla sekulära, politiska krafter likaså.
    Många inom nyandligheten fastnar i sina självförhärliganden och vill göra sig själva till auktoriteter i den ”nya tiden”.
    Vilsegången är uppenbar. När människan ställer sig frågan: vem är jag? Var kommer jag ifrån? och vart är jag på väg? Ja, då kliver mängder av distraherande personer fram som bara ytterligare förstärker förvirringen.

    Men om vi släpper den intellektuella kontrollen (både den personliga och den kollektiva), om vi skiter i tidsfaktorer som bara binder upp oss i penningen och därefter skiter fullständigt i hur vi uppfattas av andra, ja då är vi snart i flödet. I nuet. I synkronicitet.
    Endast rädsla hindrar oss från denna extas i nuet.
    Och som du skriver – kollektiva medvetandet ligger alltid på en lägre nivå. Så för att vara fria kommer vi sticka ut, vi kommer skapa reaktioner från omgivningen, vi kommer bli misstolkade och brännas på bål, vi kommer kallas hädare – för man avviker inte från koncensus!
    Men vi har egentligen inte något val. Och när vi väljer finns inga ledare, inga auktoriteter – där finns endast en inre röst.
    Så vi står i en stad där skyskrapor bara växer, där debattörer skriker åt varandra och där miljoner slåss om en plats på arenan för att bli sedd och hörd av kollektivet. Vi i Sverige har det precis som i Italien. Vi är suggererade i en kollektiv hypnos.
    Kreativa krafter i Italien försöker via film, dokumentärer, musik, konst, satir osv väcka folket, väcka de hypnotiserade att välta sin imperiebyggande ledare, den politiska galenskapen/fascismen. Men de tycks slå i tomma luften.

    Nu kom vi nog en lång bit från Marxismen. Men allt bottnar i människosyn, livssyn.
    Och de flesta krafter försöker stänga dörren till vårt eget själv, vår själ. Som Osho skriver.

    • Perra J skriver:

      Hej Fredrik,
      Man får bara inte falla i fällan att man BARA SER de här centraliserande, negativa tendenserna. Jag försöker hålla en balans på den här bloggen, men vet inte hur väl jag lyckas.

      De negativa krafterna i världen blir extremare, fräckare, och därmed mer uppenbara.
      Men de positiva krafterna blir också starkare och mer uppenbara, för den som vill se dem. Paradoxalt nog tror jag vi går mot en klarare separation melan svart och vitt. Men det gäller bara om man kan befria sig från den dualistiska synen på saker och ting.

      Ju mer man ser det positiva, desto mer ser man samtidigt hur illa det är. Men det tror jag är bra. Bara det att SE gör mycket. Se – komma över sin rädsla – fortsätta se. Då ser man till slut något bortom, som ger styrka.

      På ett visst stadium möts man av kompakt tystnad. Det är inte lätt att försöka väcka de hypnotiserade (vilket inkluderar att vakna själv) i världens mest materialistiska land, som är Sverige. Kanske ännu svårare än i Italien.

      Jag tror vi går mot en delning, helt enkelt, där det är upp till indiviens eget val. Frihet eller slaveri? Vad säger du? Tiden är inne att flytta sitt hus till klippan om det befinns vila på lösan sand.

      Som barden säger:

      May you have a strong foundation
      When the winds of changes shift

  5. svensson skriver:

    Marx och frimureri… det behöver man såklart inte dra för långt. Men iaf: Illuminatiordens grundare Weishaupt reorganiserade i början av 1800-talet sin klubb till att heta ”The League of the Just” (eller motsv titel på tyska, han var ju tysk och bodde vid den här tiden i Schweiz). Och:

    ”Efter att Karl Marx blivit medlem 1847 bytte förbundet namn och uppgick i det internationella kommunistpartiet (The Communist League). Illumnatiordens arbete har sedan fortsatt genom frimurarna över till andra grupper och organisationer.”
    (”Världens största konspirationer”, Semic 2002, s 125)

    Marx’ ateism och materialism är helt i linje med illuminismens maktsida, dess hårdare linje med plutokrater, caesarer och finansbaroner. Frimureriet i sig kan ha lite mer andliga förtecken och här tror jag det finns fröet till en konflikt – en konflikt INOM de hemliga sällskapen, inom de kretsar och klubbar som konspirerar om vår framtid. En konflikt mellan faustisk maktutövning och rovdrift respektive new age och andlighet.

    Detta var lite OT.

    • Perra J skriver:

      Hej Lennart,
      Det var mycket intressant, det du säger, ska kolla upp detta vidare. Jag är säker på att det råder konflikter inom de hemliga sällskapen, och att vi kanske ska vara tacksamma för att det är så. Kommunismen är något mer än den verkar vara. Den är ett experiment. Det testades i ett antal länder. DDR är troligen också ett experiment. FN lär vara en kommunistisk organisation.
      Allt kan dock gå bra ändå. Vad vi inte ska göra är att köra huvet i sanden, dock.

  6. Fredrik Larson skriver:

    Hej igen Perra!
    Ja, jag är med dig – det räcker inte med att SE. För när vi själva agerar då SER andra oss och reagerar/responderar/inspireras – vi blir en spegel.
    Som en annan bard skrivit:

    Du är vigd att gå här ensam
    Hur många du än släpper in
    När du ser igenom spegeln
    Ska det visa sig vem

    Och delningen sker redan nu. Slaveri är att INTE välja. Du har skrivit lysande om det tidigare i Ignorance is bliss. Frihet är att vara den jag är. Och den jag är reser ständigt inåt/utåt i en expansion. Så fort jag ramar in mig själv är jag förminskad. Likaså om jag definierar någon annan.
    Sedan är vi omgivna av system där vi tvingas definiera oss. Vilket oxå är ett fängelse…

    En annan svensk bard som heter Emil Jensen har skrivit i en krönika i tidningen Efter Arbetet om likgiltigheten hos massorna. Som i sin tur ger eliten alla ess på handen. Likgiltighet inför det samhälle vi ständigt skapar gör att vi väljer skräpkonsumtion o därmed skräpproduktion. Tankar våra bilar, placerar våra pengar (även jag!) hos bankväldet och tjänar penningen (mammon). Alternativen här är försvinnande små.

    Vi måste ställa om och välja mat, varor, tjänster producerade av människor som har kontakt med källan. Här gör Fairtrade/Rättvisemärkningen en stor insats. Man lyfter fram små kooperativ och odlare och märker dem. På så vis hjälper vi människor ur fattigdomens grymma fängelse.

    Frimureriet ÄR en elitistisk rörelse där samtliga måste underkasta sig regler för andlig utveckling (och bara det är en paradox). Rörelsen är hierarisk. För de som kliver in i rörelsen kommer hela tiden arbeta för att sugas upp i pyramiden. Och detta triggar egot. Så egot är drivkraften bakom hela organisationen. Och egot måste hela tiden ha bekräftelse. Sen finns samma mekanismer inom alla samhällskikt: i kommuner, landsting, stat, politik, media, religioner. Alla väsenden präglas av denna hierarki som också förutsätter underkastelse. David Icke beskriver det väl i boken ”Oändlig kärlek är den enda sanningen, allt annat är illusion (2007)”

    En person som söker frihet kliver ur rörelsen. Hon vägrar underkastelse.
    En person som finner frihet uttrycker sig på alla möjliga sätt. Vi är gränslösa.
    Och personer som uttrycker sig fritt kommer inte med ramverk, regelverk, systembyggen, doktriner. lagar och förordningar.
    Personer som uttrycker sig fritt ger mig frihet att vara.

    DET är en mission!

    • Perra J skriver:

      Att enbart SE räcker ganska långt faktiskt. Vad vi ska GÖRA är att sprida medvetenhet, så att flera SER. Du sjonger dina låtar för att åstadkomma detta (nån ny platta på G, förrexten?), jag skriver mina inlägg här…

      Så många blir så paralyserade vid GÖRA, därför att vi typiskt är så fixerade vid separation. Många använder det också somn en ursäkt: ”Lilla jag kan ändå inget göra”, folk vill fortsätta leva som dom gjort förut.

      Slaveri är att INTE välja, självklart. Liksom att faktiskt välja slaveri.
      Att inte välja är också ett val! Hamlet handlar om just detta. Ignorance is bliss är ju vad Hamlet valde – och han gick under.

      Ignorance As Bliss” är helt klart det mest lästa inlägget på denna blogg…

      Frimureriet kan vara en positiv rörelse också. Jag tror det var ganska bra förr, när gubbar som Francis Bacon (som kanske skrev Hamlet) höll på. Men sedan kom Weishaupt, som Lennart nämner, som drog igång nåt som kanske kan kallas den perverterade falangen av frimureriet? Även inom frimureriet finns centraliserande resp decentraliserande krafter. Och därmed blir det konflikt här också.

      • Fredrik Larson skriver:

        Jag är med på att Weishaupt perverterade frimureriet och infiltrerade rörelsen med makthavare. Men finns verkligen de-centraliserade frimurare kvar?

        I Ängelholm, där jag bor finns fyra frimurare jag känner till: en är fd frisör, en är, eller var, stadsarkitekt, en är präst (vida ökänd för att tafsa på pojkar) och en är fd chefsredaktör för NST, numera moderat riksdagsman. Samtliga ger mig obehagliga känslor, vad de gör, vilken position de sitter i och hur de förhåller sig till varandra.
        De är allt annat än andliga eller står för någon slags frihet, tvärtom.

        Har du några exempel på de-centraliserat frimureri, jag är lite nyfiken.

        Har du förresten läst något av Juri Lina?

        /Fredde

        PS:TVÅ plattor spelas in nu, en heter Albino, en heter Ihop. Båda kommer postas till dig!! DS

  7. Perra J skriver:

    Fredrik: det får erkännas att jag inte heller har någon vetskap om något ”bra” frimureri nuförtiden… utan det är nog mest sedan gammalt tillbaka, och jag tror faktiskt att Francis Bacon var en bra frimurare. En totalt makalös person var han utan tvivel. Jag skrev om honom här.
    Jag har nu även läst en fantastiskt intressant bok om honom, som jag tror jag omnämner i det inlägget: Expedtion Shakespeare av Erlend Loe/Petter Amundsen. Jag rekommenderar den varmt, inte minst för att den är skriven på ett sådant inspirerande sätt (men man måste nog läsa den två gånger…)

    Låter inte så kul det du säger om frimurarna i Ängelholm… själv tror jag aldrig jag veterligen ens har mött någon.

    Nej, Juri Lina känner jag icke till! Vad är det om?

    GREAT ATT HÖRA OM PLATTORNA!!! Det ser jag fram emot! Tusen Tack!!!

  8. Fredrik Larson skriver:

    Jag kan tänka mig att liksom Christer Sturmark perverterar Humanismen så klev Weishaupt in och ödelade frimureriet, man spelar ut de goda krafterna inifrån.
    Juri Lina skriver, filmar o föreläser om detta. Juri Lina angrips ALLTID från media, Sturmark, Expo för att vara antisemit och förintelseförnekare. Vilket inte är sant. Han är i princip bannlyst i Sverige. Vi bjöd ner honom till vår förening i Hbg, läs om det här: http://gryningskultur.wordpress.com/2010/10/07/kommentarer-angaende-juri-linas-forelasning/
    Eftersom jag träffade honom kring föreläsningen vi hade så fick jag en ganska god uppfattning av honom. Och den är dubbel. Men all fakta han lägger fram kring frimureriet kan ingen slå ifrån sig. Det är också därför grupper angriper personen istället för att mötas i sak. It sticks in the throat.

    Ja, Francis Bacon är en ypperligt intressant figur, liksom alla de andra inkarnationerna av St Germain! Ska absolut kolla upp Expedition Shakespeare!!

    • Perra J skriver:

      Hej igen,
      Exakt samma sak som du säger om Juri Lina säger jag om Walter Veith. Min uppfattning är dubbel men det han säger om frimureriet kan nog ingen ta ifrån honom. Hans far ska dessutom ha varit en uppsatt frimurare, och han har en unik tillgång till deras skrifter. Själv är han vetenskapsman, men har blivit sjundedagsadventist (ja, du vet säkert, jag har tjôtat om honom förut… 🙂 )
      http://video.google.com/videoplay?docid=-5505313512583412097#
      (Jag hörde att man ämnar ta bort alla videos från google den 29/4 så se den fort om du ska se den, eller ladda ner den)
      Antisemit beskylldes väl t o m Mats Sederholm för att vara, eller blandar jag ihop?

      Ska kolla upp din länk. Men nu drar frugan ut mig på picnic… 🙂

  9. Fredrik Larson skriver:

    Hej igen!
    Videon du länkade till är redan otillgänglig. Men jag har sett en del med Walter Veith, som oxå tangerar mycket av Juri Linas arbete.

    Förresten en annan konflikt jag uppmärksammar är den mellan konspirationsteoretiker och new age. Den ena tenderar att frossa i mörker, den andra badar i ljus. Mats Sederholm har god insikt i den sidan av New age som är salig i sin överdrivna positivism. Där finns också en uppsjö av gurus.
    Sedan finns också de där konspirationsteoretikerna som fastnar i sin materialism – som bara ser konspirationer överallt. Båda dessa måste också mötas och integreras.
    Ola Petterson som föreläser om Mayakalendern syr ihop dessa sidor väl i sin föreläsning/föreställning. Jag tror han är i Göteborg i maj faktiskt. En föreläsning väl värd att gå på! http://www.facebook.com/group.php?gid=331972457938&v=app_2344061033
    Ser att det är den10 maj på Frivilligcentralen Oscar. Han pratar en del om Callemans arbete men mest från Mayafolket själva, som sedan 06 gått ut och börjat prata om tiden. Inte den gregorianska tiden, utan den universella. Det hela är mycket intressant.

    På återhörande!!

    • Perra J skriver:

      Hmm… det var fult gjort av Google. Ladda ner Veoh player och se den här länken istället: http://www.veoh.com/watch/v18541168eY4ADjsn
      (Först får man se bara 5 minuter av videon, men så finns en länk högst upp där man kan ladda ner VeohPlayer, gratis. Testade själv och det lirar…)

      Lina har skrivit tegelstenar om frimureriet, ju. Han tar även upp det här om en internationell judisk konspiration, och det är farligt om man inte befriat sig själv från dualistiskt tänk. Men det har inte Veith heller gjort, även om han målande skildrar hur Hegelsk dualism kan användas.
      Jag kollade upp lite om Talmud och höll på att spy. Det vidrigaste jag läst. Det finns kanske en ”inre” lära också inom Judendomen som helt enkelt är satanism? Veith skildrar detta inom kristendomen.
      Ska kolla upp det där om Ola Petterson. Kanske man ska titta in hos Sederholm oxå..

  10. svensson skriver:

    Intressant tråd, intressanta kommentarer. Fredrik Larson om detta med konspirationsteoretiker versus new ageare, den splittringen har jag känt i mig själv denna vår. Å ena sidan indignation över USA:s manövrer i Mellanöstern, å andra sidan Callemans visdomsbaserade profetior – som också förutsäger något slags katastrof men som ändå är, tja, djupare.

    Målet är att bevara en blick på världen och dess elände men att inte låta sig näras av ångest, inte rutinmässigt gå in på svd- dn.se varje morgon. Nej hellre göra ”något andligt”, vad som helst. Man får se till att hejda ångesten och se storiskt på det hela. ”Civilisationen går under men jag går inte under”…

    Perra J vet jag läser min blogg men för er andra, härmed lite svenssonlänkar med aktuella profetior och annat:

    Profeterandets svåra konst:
    http://lennart-svensson.blogspot.com/2011/04/profeterandets-svara-konst.html

    Konspirativt beende:
    http://lennart-svensson.blogspot.com/2011/04/konspirativt-beteende.html

    Uppenbarelseboken och vår tid:
    http://lennart-svensson.blogspot.com/2011/05/det-stora-babylon-krigar-vidare.html

  11. Fredrik Larson skriver:

    Hej Svensson, jag kunde inte komma vidare i dina länkar, där var något fel. Men jag har läst några av dina bloggar tidigare och de är intressanta. Du tangerar mycket av det jag också känner.

    Det verkar finnas ett allt större och bredare intresse kring ”konspirationer” och dess teorier. Många är något på spåren.

    En annan bloggar jag följer är Carl-Johan Rehbinder som också skrivit om det här http://tantrikblog.wordpress.com/2011/05/06/konspirationsteorier-vad-ar-sant-vad-ar-falskt/
    Sen kan jag också känna att det blir pseudodebatter kring konspirationers vara eller icke vara. Den enskilt största händelsen i modern tid 9/11 kantas av fakta som inte kommer fram. Liksom med avrättningen av Bin Ladin. Och här ger Obama-administrationen verkligen vatten på konspirationsteoretikernas kvarn. Sen uppstår debatter och anti-rörelser och dualismen bibehålls.

    Jag själv vill bara veta hur det är! Inom mig som i det stora…

    Mvh Fredrik

    • svensson skriver:

      Blogger låg nere häromdagen. Kanske beror länkproblemet på det. När jag prövar att klicka nu så går det iaf. Och Blogger funkar normalt.

      Konspirationer: hos mainstreamfolk (som forumet Skalman.nu, tvivelsjukt forum om historia och aktualiteter med rätt kul ändå) får man inte nämna ordet, man får inte diskutera eventuell bärighet i misstanken om att konspirativt beteende förekommer.

      Det finns iofs fantaster där ute som går igång på blotta misstankar och sedan skriver inlägg med 40 länkar. Därmed tror de att allt är bevisat. Här som i övrigt måste man ge proportion på det hela, skriva läsligt och framstå som en människa. Inte som en konspirationsavslöjande robot.

      Själv blir jag bara trött av MSM:s malande om rättfärdigheten i att bomba Khadaffi, kriga i Libyen och allt. Jag blir mer radikal för varje dag som går, ”höger/vänster” börjar spela ut sin roll för mig. Jag trodde jag var höger men är man anti-USA, anti-svenskt-deltagande-i-krig-i-fjärran-länder, ja då är det lika mycket eller mer en klassisk vänsterståndpunkt.

      • Perra J skriver:

        ”Jag trodde jag var höger men är man anti-USA, anti-svenskt-deltagande-i-krig-i-fjärran-länder, ja då är det lika mycket eller mer en klassisk vänsterståndpunkt.”

        Det är varken höger eller vänster som gäller nu, utan UPPÅT!

      • svensson skriver:

        Man skulle kunna kalla sig ”radikal” har jag märkt. Man vill gå till roten, radix, av allt.

        Från roten till toppen, från nadir till zenit. ”The only was is up” som Yazz sjöng 1987…!

  12. Björn Clausen skriver:

    Tack för bra inlägg!

    • Perra J skriver:

      Nämen, gamle Björn! Har du klivit ur idet nu? Tack.
      Jag har nåt slags feeling, som säger att detta är viktigt… materialism är inget bra.

  13. svensson skriver:

    Allt flödar samman nu, allt ökar i vibration. Den Nya Tidsåldern började i mars i år enligt Carl Johan Calleman. Feel the energy. Jag gör det iaf.

  14. […] krig. Inte bara fysiska krig med vapen och soldater utan även ideologiska krig, t ex kriget mellan marxism och borgerlighet, och kriget mellan religion och […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s