Barn mot profiten

This might be the most important insigts in marketing you will ever have.. watch the whole documentary.. trust me it will open your eyes
-Kommentar till Consuming Kids

Jag såg för några dagar sedan en video –  Consuming Kids – som berörde mig mycket djupt. Jag vill att du ser detta. Det är en välgjord dokumentär(om länken försvinner, sök på ”Consuming Kids”).

(EDIT 2012.07.08: Youtube-länken fungerar inte längre, men jag tror videon kan ses här: http://vimeo.com/4443670)
Det går inte att blunda längre nu. Nu handlar det om våra barn. Jag har inga egna. Men jag bryr mig ändå.
Det händer i USA. Men det går inte att säga ”jamen, det är deras problem”. Det kommer hit också.

Tänk dig tanken att du har barn, som går i skolan. Du har som förälder ingen uppsikt över barnen där. Hmmmm….!
Till denna skola kommer med jämna mellanrum en buss som tar barnen på ”utflykt”. Turen går till Toys’R Us, där de ansätts i timmar – då de skulle ha haft undervisning i skolan – av slipade salesmen. De vet exakt vad ungarna helst vill ha. De vet exakt hur de ska SKAPA BEHOV hos barnen. Den vetskapen vilar på åratal av avancerade vetenskapliga studier, under vilka barn utsatts för alla typer av stimuli för att utröna exakt vad som utlöser VILL HA-reflexen. Barnen är öppna, oskyldiga och kan inte säga emot, det utnyttjas maximalt, de vet att de kommer att ansätta sina föräldrar när de kommer hem, de vet att det kommer att åkas hit påföljande dag och handlas för massor av sköna dollar. Det var bara den kortsiktiga aspekten. För den andra är – tja, vi kan för ovanlighetens skull skönja en viss långsiktighet i agerandet hos dessa kommersens drakar. Vi kan se hur de s a s bygger för framtiden. Reser sig nackhåren? Jag vet. Jag råder dig dock att läsa vidare…

Barnen är överhuvudtaget ständigt bombarderade av säljinviter från alla håll som kan användas. De påverkas till att uppge sina personuppgifter, sina telefonnummer, och de lever praktiskt taget i en virtuell värld där de är mer  eller mindre uppslukade, har ingen kontakt med verkligheten. Kommersiella krafter manipulerar deras identitet; barn växer upp med devisen DU ÄR VAD DU HAR. Du läste rätt. Och det finns ingen riktig, fast, balanserande motkraft av förnuft. Det är rentav emot lagen att uttrycka missnöje över kommersiella strukturer.

Man måste ändå beundra amerikaner. De har något slags stake. De vågar protestera, även om livet står på spel. Även om övermakten är för stark.

Och när det här förs på tal, har naturligtvis ingen något ansvar för det här.

”Vi bara ger dem vad de vill ha!”, säger en .
”Jag bara tjänar mig en hacka”, säger en annan.
En tredje drar sig inte för att säga:
”Men allt är väl ändå för helvete föräldrarnas ansvar!”

Vi har hört om fördumningen i amerikanska skolor. Nu förstår vi vad som menas. Det är inte meningen att folk ska vara medvetna. Folk ska bara konsumera. Vad som är rätt eller fel avgörs av makten. Lagen!

Man kan tro, vill tro, att det ÄNDÅ finns något slags sans, någon kontroll. Men vi ska vara medvetna om att girighet är en drog, och vi vet redan att ingen tar något ansvar för det här. Vi ska också veta att vi inte längre kan se på profitens intressen som om det vore ”inte så farligt”, blott ett oskyldigt okynne, ett irritationsmoment bara (de vill gärna framställa sig så). De har lagen bakom sig! De har makt! Därför kan de skjuta ifrån sig ansvaret. Ansvaret landar på de som inte har makt. Och det är från oss ”maktlösa” som nämnda sans och kontroll måste komma!

Det pågår just nu en globalisering av den ekonomiska makten. Det betyder att det här fenomenet kan komma att råda globalt, inte bara i USA. Om profitens råa drifter får som de vill. USA:s regering (som folk tror är en garant för folkets väl) är i grunden bara en partner i en bankkartell. Därför kan bankerna få regeringen att stifta lagar som gynnar deras intressen. Men bankerna har egentligen alltid sett världen som sitt arbetsfält. Nu börjar deras slutliga dröm kanske gå i uppfyllelse. Nu ska Mammon bli gud.

Media? Vad säger dom? Det avgörs av vilka som äger dem. Jag kan – bara som exempel – nämna att Reuters ägs av Rotschilds. Och de måste ju följa lagen…

Rätta mig om jag har fel! Jag har SÅ GÄRNA fel!!! Jag vill så gärna ha en trygg mamma som kommer till mig nu och säger till mig:  ”Men kära barn, vad har du nu suttit och drömt ihop?” – och sedan inse att allt var bara en ond dröm…!

För vidare studium: Se också G. Edward Griffins video som jag länkar till här:

http://video.google.com/videoplay?docid=6507136891691870450#

klassamhallet