Avkrok

 

2009:02:26: 23:51: En avkrok innan ögonblicket

Vem vill se? Vem vill höra? Ropade någon?

Ett kalldrag sveper förbi. Spricka i väggen.

Huset gonar sig slappt i lera

Men våningen spjärnar emot

Någon vill se det här. Men jag är i vägen

Klockan gör före. Tickar i sig oandad luft

Jag går efter, rädd för bakhåll

Det här borde skrivas ner.

Annars finns det inte

Jag vill skriva ner, att inget finns

Och exakt var

Skicka det i flaskpost

En storhet vill hitta

Denna avkrok

Och avslöja den

Fylla tomrummet jag tenderar att fatta

Men tappar bort

Just innan ögonblicket

Annonser

15 thoughts on “Avkrok

  1. Svensson skriver:

    ”Det här borde skrivs ner annars finns det inte” –

    Om sedan det man skriver når fram, ja, det är förstås målet – men också i blotta nerskrivandet ligger ett mål. Man skriver sitt brev och postar det, och även om det inte kommer fram ligger det ett värde i att ha sänt det. Man har gjort sitt påstående, tvått sina händer. ”Visat för Gud vad man menar.”

    Jünger avslutar sin VKII-dagbok med ett dylikt resonemang. Jag kan ta fram det om du vill.

    För övrigt sa någon om poesi: som att släppa ett löv ner i Grand Canyon och vänta på ett eko…

    Men man måste se skrivandet som en belöning i sig själv, det är det jag försökt säga här. Primärt är skrivandet ett mål i sig, sedan är det ju kommunikation. Också.

  2. Perra J skriver:

    Hej Svensson
    Så är det! Det ligger ett värde i att ha sänt det. Jag upplevde helt enkelt ett sällsamt tomt sinnestillstånd, typ 2009:02:26: 23:51. Men jag ville bevisa för mig själv att även detta ögonblick FINNS, och bestämde mig för att bara skriva ner nåt, än om det tog emot. Det allra första jag då skrev var ”Jag måste skriva ner det här, att inget finns”. Det är ren självterapi. Faktum är att jag mådde mycket bättre. Jag nådde fram till mig själv. Det var inte meningen att bli ett inlägg av det alls, men till slut la jag ut det.

  3. Björn Clausen skriver:

    aah, du är ute på djupt vatten ser jag! mmm…. 🙂

  4. Perra J skriver:

    Tack Björn.
    När är jag INTE ute på djupt vatten, då?

    Jag försöker uppgradera ögonblicket…

  5. Björn Clausen skriver:

    äh, jag vet inte vad jag menade med djupt vatten. Jag vet att poesi är frestande. Det är vackert, men är det effektivt?

  6. Perra J skriver:

    Hej Björn!
    Om det är effektivt? Det beror på din förutfattade mening. I poesi som i allt annat hittar man det man tänkt sig hitta. Är man öppen så finns inget effektivare…

  7. Rollercoaster skriver:

    Om du inte nedtecknat ögonblicket; hade det varit verkligt för dig då?

  8. Perra J skriver:

    Rolle,
    Oj, nu sätter du mig på det hala…. 😐
    Nu får jag ta mig en rejäl funderare…

  9. Perra J skriver:

    Hej igen Rolle,
    Nu har jag funderat. Jag tror att vi kan ha en massa diskriminerade ögonblick. Men inget ögonblick är mer värt än nåt annat. Förresten finns det bara ett ögonblick.
    Ögonblick som vi bara upplever som ”tom” väntetid borde tas tillvara. Vad gjorde du 2009:02:26: 23:51? Kanske vi ska låta detta ögonblick bli de diskriminerade ögonblickens skyddshelgon?

  10. Rollercoaster skriver:

    Har ingen aning om vad jag gjorde 2009:02:26: 23:51. Är ju bara här och nu, inte där och då. 😉

  11. Perra J skriver:

    Hmmm.. Björn kanske har rätt. Jag ÄR ute på djupt vatten eller hur? 🙂

  12. fredrik skriver:

    Perra,

    Poesin är sprungen ur höger hjärnhalva, medans det logiska tänkandet Björn förhöjer värdet på kommer från vänster.
    Men världen är vänster hjärnhalvestyrd, och det är vårt stora fall.
    Carl-Johan Calleman, som forskar kring Mayakalendern, ser jorden som en gigantisk hjärna, där väst MÅSTE möta öst. Istället för att fortsätta impregenera sin herreväldelivsstil över fler östländer.
    Alla våra företag, organisationer, sjukhus, skolor, partier, regeringar är organiserade enligt vänster hjärnhalva. Och när en sådan som skolminister Jan Björklund kör sitt race så är det i rädsla för att förlora kontroll, att skolan inte längre erbjuder en logisk fanatism.
    I vårat samhälle så förskjuts det poetiska, det feminina, sinnliga och holistiska – sprunget ur höger hjärnhalva!
    När jag läste Humanekologi på Världshuset i Göteborg så berättade en av föreläsarna att universitet såg all holistisk verksamhet som både flummig och meningslös. De fick hålla på av nåder.

    Jag blir alltid lite tveksam när företrädesvis MÄN ska tala om vad nuet är…
    Känslan är alltid i nuet, medans tanken alltid är i det förflutna/framtiden. Fast tanken är som rodret när vi styr över världens vatten. Ibland dyker vi ner i vårt undermedvetna. Och det är gott!

    Jag tror vi har ytterligare ett intressant ämne här på g…

    Fredrik

  13. Perra J skriver:

    Fredde!
    Mycket intressanta tankar här! Det du berättar om föreläsaren och universitetet är oroväckande, och jag kan mycket väl tänka mig att det är så! Vi kan göra nåt ”ämne” av det här, helt klart!

    Jag brukar annars undvika det annars så populära talet om ”hjärnhalvor”. Jag tror hjärnans roll och faktiska funktion överhuvudtaget är nåt vi måste bearbeta. Jag tror hjärnan bara är en länk, och att den i sig själv producerar varken medvetande eller idéer. Jag funderar på att avyttra min hjärna helt och hållet 🙂

  14. Björn Clausen skriver:

    Men snälla nån, Perra, behåll din hjärna:)

  15. Perra J skriver:

    För sent tillsagt, Björn! Jag gav den åt en hund!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s