Friheten

Det finns så många fängelser
där mänskor spärras in
Dom värsta är väl dom som saknar galler
– Mikael Wiehe

Friheten är det dyrbaraste vi har. Friheten är något vi måste vara tacksamma för, därför att inte alla har den. Vi ska vara tacksamma över att få bo i ett land som Sverige, där vi får göra som vi vill. Vi får åka vart vi vill, och vi får säga vad vi vill, utan att bli arresterade.
I Kina, te x, är det inte så. Eller i Nordkorea. Och historiskt sett: i Sovjetunionen, eller i Nazityskland var det defintivt inte så. Det är diktaturer jag har radat upp här.

Under dessa mörka epoker har vi i Sverige levat nästan som om vi inte fanns, bakom vår neutralitet. Vi har inte stuckit ut på något sätt. Vi lät tyska trupper genomfara landet under krigsåren, vi sände tillbaka frihetslängtande flyktingar till Sovjet, i den makabra baltutlämningen 1946. Är det därför vi har vår frihet? Förutom att Palme kanske retade en och annan har Sverige varit ett ganska obemärkt land. Gäller det att inte reta någon? Tja, vi vet ju vad som hände med Palme…

Det ska å andra sidan sägas att om alla länder agerade som Sverige, då fanns det inga krig. Kan man säga så? Nä. Sverige agerar som de gör därför att det finns krig. Krig är vi rädda för. I Sverige sköter vi vårt. Vi vill inte ha med era krig att göra.
Sverige har blivit som svenskarna är mest. Skygga, tråkiga, grå små skuggor, som sköter sitt och skiter totalt i andra. OK, jag kan hjälpa dig då, om det inte är farligt. Och om det inte kostar mig nåt. Det var elakt. Och jag är ju svensk själv. Njaä, jag är faktiskt halvfinne.

Min finska mormor, som jag aldrig kunde tala med därför att jag aldrig lärde mig språket (jag är uppvuxen i Sverige), smugglade en stor skinka genom julnatten utanför finska Oulu under vinterkriget. Hon blev stoppad av en trupp soldater. Skinkan bar mormor under kappan framtill, så det skulle se ut som om hon var havande. Det hindrade dock inte en av soldaterna att stöta till med det bajonettförsedda geväret. Soldaterna blev tydligen så glada över den skinkan att min mormor fick fortsätta i frihet.

I krigets Finland tog man hand om varandra. Man hjälpte varandra att överleva i den smällkalla krigsvintern. Friheten var satt på spel. Man kunde inte ta den för given. Och även efter kriget är det nog lite så här. Det är en annan öppenhet gentemot varandra. Att vi svenskar ofta är illa sedda här, är en annan sak.

Det är när vi tvingas inse att livet måste fortsätta trots att vi är rädda, som vi lär oss att se varandra. Då går kanske rädslan att leva med? När alla sköldar har spruckit och vi måste fungera tillsammans och inte längre kan leva separerade från varandra?

Men vi svenskar är rädda för rädslan! Vi skyr all konflikt!
Och hur fria ÄR vi då egentligen, i Frihetens Land? När vi har förverkligat den högsta drömmen om frihet, och haft fred i århundraden, dessutom tankefrihet, yttrandefrihet, självständighet, när vi har ALL frihet, när vi har ett drömland, får vi då ett land som Sverige??

Vad är det för frihet vi har? Frihet från varandra?
Har vi spunnit in oss så totalt i våra separata kokonger att vi inte ser varandra?
Där det bara handlar om att skaffa sig ännu mera yttre ting. Och pengar. Så jag inte behöver jobba. Så jag kan åka jorden runt, bara fest resten av livet. DET är frihet, det! Friheten är bara nåt mer, som man ska köpa hela tiden?

Men vi är inte fria. Vi sitter i fängelse. Vi är varandras fångvaktare.
Individen rutas in och definieras, det är tydligast i arbetslivet men det slår ofta igenom i familjen, överallt. Teatern tilltar med ökat avstånd från varandra, och det är ofta en grym teater. Ett falskspel. En maskerad där inga masker behövs, vi ser inte varandra ändå.

Har du upplevt när du pratar med någon, att den du pratar med inte låter dig vara den du är? Han/hon har en förutfattad mening om dig, han har satt dig i ett fack (ett fängelse), och han har redan en så klar uppfattning om vad du kan förväntas säga, att han inte lyssnar? Du har fått en etikett på dig, och den etiketten är det han bollar med, i stället för att lyssna på dig.
Och han släpper inte ut dig ur det fängelset. Då skulle han inte ha kontroll.

Företagen styrs av aktieägarnas förväntningar. Aktiekursen kontrolleras av förväntningar. Och individen måste göra det han förväntas göra. Kanske över förväntan. Men inte för mycket över förväntan.

Det berömda egot vill ha säkerhet, kontroll och gärna prestige (och egentligen – men det nämner vi bara inom parantes – makt)
Det ekonomiska systemet och allt det innefattar, är rigida strukturer av stagnation.
I detta system blir individen som en aktie (ett företag). Det betyder inget vad individen går för, utan det som är avgörande är det du förväntas gå för.

Är detta frihet? Vad tycker du?

Man kan sätta en etikett på det här, säga ”Ja, men det här är ju kapitalism!”
Bara det? Hur gick det då med kommunismen? Var inte kommunisterna också människor med egon? Är inte såväl kapitalismen som kommunismen komna ur samma rot?  Det handlar bara om en sak: GREED.
George Orwell skrev en utomordentlig liten bok om detta, Animal Farm (Djurens Gård). Bara 90 sidor, men ack så läsvärt.

Men. Det här är viktigt: Vi är alltjämt fria att läsa Orwell. Det kan komma tider då Orwell, och t o m det jag skriver här, räknas som samhällsfientlig propaganda, och blotta innehavet av den bestraffas med ond död!
Eller tror du att vi är  så ”civiliserade” nu, att det aldrig mer skulle kunna hända?

Vad är ”civiliserade”? Någon luddig föreställning om världen därute? Blir du arg förresten, när du läser detta? Då är det kanske ditt ego som reagerar? Look at yourself.

När Jesus från Nasaret kom till judarna, trodde många av dem att han skulle befria dem från det romerska förtrycket. Det sades ju att en ”befriare” skulle komma. Men Guds Son anlände ridande på en åsna.
Och  han började i stället bråka med judiska kyrkan. Han utmanade fariséerna och de skriftlärde.

När de insåg att  han aldrig skulle leda en här mot romarna tog de avstånd.

För även religionen (Kristendomen), liksom det ekonomiska systemet, var (och är!) rigida strukturer av stagnation. Där det hålls kontroll. Och där det – även här – handlar om människor med egon, som sätter sig på en piedestal, över folket. Och vaktar sina positioner.
Kristendomen av idag är inte längre det maktredskap den en gång var, men likväl lever alltjämt det rigida i systemet kvar.
Säger du något som inte stämmer överens med församlingens förväntningar, blir du snabbt måltavla för en ilska som kan anta fantastiska dimensioner.  Jag säger inte att det alltid är så, men det är minerad mark.

Jag har därför ett ”riktmärke”: När Gud försvaras med ilska, då är något fel.

Men den här makteliten, som kör skiten ur folket, i vilken form det vara må, genom Gud eller Mammon, är de fria? De har ju all makten, alla pengarna, det kan göra vad dem behagar!
Tja, vad tror du? En sak är klar: Friheten för dem är väldigt, extremt faktiskt, beroende av yttre ting och yttre omständigheter.
Kände du igen dig själv i frågan: Om jag hade pengar, då vore jag fri? Du kör deras race!

Jag har inte all världens pengar, så jag kan inte tala av egen erfarenhet. Men jag är ändå ganska övertygad om att när man väl HAR all världens pengar har man inte automatiskt frihet. Frihet är en inre upplevelse. Inte en yttre.

Det är FÖRVÄNTAN som är hela drömmen. När du väl sitter där med alla pengar, kommer förväntan att slå över på turboeffekt och finner nya mål, och nya, och nya. Du blir aldrig tillfredsställd. Du har aldrig tid med denna INRE upplevelse av frihet.

Förväntan är något som ska ske i framtiden. Men det är alltid NU du lever. Går det ihop?

Annonser

8 thoughts on “Friheten

  1. Rollercoaster skriver:

    Om jag hade pengar, då vore jag riktig miljöbilsägare. Och lika fri eller fängslad som nu.

  2. Perra J skriver:

    Önskar att alla vore som du, Rolle…

  3. Rollercoaster skriver:

    Äsch, deppa inte ihop över mänsklighetens njugghet nu inte. 😉

  4. Svensson skriver:

    Varje morgon delar jag ut tidningar. Jag förundrar mig över all negativism i dessa blad; jag orkar inte läsa skiten trots att jag får gratisex.

    I själva verket lever vi i ett slags paradis: mat i affären, fred och frid. En bra grund för att ta itu med de problem som faktiskt kan finnas.

    Man hör talas om folk som inte ser det positiva, vissa tar till och med livet av sig – på grund av världsläget! På grund av sånt de läst i tidningen!

    Visst ska man ha medkänsla med folk drabbade av krig långt borta osv, men att gå och må dåligt över det är sjukt.

    Om detta har så mycket att göra med ditt inlägg vet jag inte. Men jag bara kom att tänka på det här.

  5. Perra J skriver:

    Hej Svensson!
    Tack för bra kommentar, jag tycker absolut det finns kopplingar till inlägget jag skrev (för den delen, jag bryr mig inte annars så mycket om huruvida kommentarerna har med ämnet att göra)

    Man kan ju tycka att vi ”borde göra nåt”, när vi nu har det privilegiet att leva i ett land som Sverige. Men förutom att några av oss kanske skänker en slant till hjälpverksamhet, lever de flesta under devisen ”Ignorance is bliss”. Det har jag själv gjort också.
    Jag försöker (numera) ta ansvar för mitt liv. Höja mitt medvetande om mig själv. Därmed märker jag att jag bryr mig mera om vad som sker omkring mig.

    Temat med hela den här bloggen är nog ”Höja medvetande”. Jag ifrågasätter sådant som kanske verkar självklart. Kanske rentav farligt att ifrågasätta.
    Men att höja medvetande är att jobba med (börja med) sig själv. Det är det vi missar i Västerlandet, vi bara flyter med.. ”Ignorance is bliss” har nästan blivit vår nya religion som vi försvarar med näbbar och klor!

    Jag är intresserad av Människan och hennes situation. Det har jag alltid varit, men jag har insett att man måste vara öppen för allt. Intresset har fört mig in på många olika vägar, på senare tid andlighetens område (som du kanske kan se). Det sker spännande saker här.

  6. Björn Clausen skriver:

    En otroligt tänkvärd text! Tack för den! Det är ju ändå för konstigt att yttre frihet inte levererar. Va? Visst är det konstigt?
    Tänk hur vi skulle drömma om det liv vi lever nu om vi satt i en mörk fängelsehåla på vatten och bröd. Det liv vi lever nu skulle framstå som en dröm om paradiset. Det här är så konstigt Perra! Att yttre frihet inte levererar. Det är mystiskt. Och att ribban hela tiden höjs.
    När jag var student och i början av arbetslivet drömde jag om den ekonomiska frihet jag har idag. Jävlar vad jag trodde att det skulle leverera. Om jag idag tänker på min ekonomiska frihet höjer jag bara ribban. Det sker automatiskt. Jovisst kan jag göra det ena och det andra men jag kan inte … och den listan blir lång. På saker jag inte kan göra. Jag kan inte sluta jobba. Det är oändligt många saker jag inte har råd med. Jag måste göra budget annars går det åt pipsvängen och vips är kreditkortet maxat utan att jag egentligen kan peka på någon särskilt dyr sak jag köpt.
    Man kan faktiskt kontemplera just detta. Inte dra några slutsatser. Bara förundras. För svaren har vi redan men det hjälper inte. Vi fattar ändå inte varför yttre frihet inte levererar. Varför säger jag att vi inte fattar? Jo, för vi fortsätter jaga. Vi som mänsklighet. Människan fortsätter leta utanför sig själv.
    Jag gillar det du skrev om Jesus. Han kunde inte ge judarna yttre frihet. Det var inte därför han var där. Han sade att himmelriket är inom oss. Det var hans budkskap och jag vet att det är så.
    Nu skall jag ut och lapa sol. Känna hur den värmer mitt ansikte. Jag känner en enorm tacksamhet över det!
    Sol ute, sol inne, sol i hjärta, sol i sinne 🙂

    Ha det fint Perra och vi hörs och ses snart hoppas jag! Hälsa så gott till Carina!

    • Perra J skriver:

      Tack Björn!
      Roligt att få kommentar på detta gamla inlägg, som jag la ut på FB av nån anledning.
      Nej, jag tror inte vi klarar av frihet, i vår falska ego-identitet. Friheten skulle ta kål på egot. Men det är ju det du säger också på ditt sätt, så vi är överens!
      När rädsla blir en del av en identitet är friheten viktig tror man. Men det är inte som man tror 🙂
      Ha det fint själv, skulle tro det blir någon tripp till Sthlm inom kort. Bor ni kvar i Märsta förresten? Carina hälsar tillbaka!

      • Björn Clausen skriver:

        Hej igen! Ja, jag såg det sedan att inlägget hade några år på nacken men tänk, det kändes purfärskt 🙂
        Javisst bor vi kvar! Snälla hör av er när det närmar sig!!
        Allt bäst!
        Björn

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s